Utgångspunkten är att moms får dras av i den utsträckning ett inköp används i en momspliktig verksamhet. Används inköpet även i momsfri verksamhet eller privat behöver avdraget normalt fördelas utifrån användningen. I vissa situationer, bland annat vid representation och personbilar, finns dock särskilda avdragsregler. Här tar vi upp tre vanliga situationer där momsavdraget begränsas utifrån olika kriterier.
Blandad verksamhet – var hör kostnaden hemma?
I en verksamhet med både momspliktig och momsfri försäljning är det viktigt att först fråga sig vad inköpet hör till. En kostnad som kan hänföras direkt till den momspliktiga delen ger fullt momsavdrag. Hör den enbart till den momsfria delen finns ingen avdragsrätt. Först när inköpet används i båda delarna behöver momsen fördelas.
En tandläkare som både bedriver momsfri tandvård och säljer tandvårdsprodukter med moms kan exempelvis få fullt momsavdrag för inköp som direkt avser den momspliktiga försäljningen. Inköp som enbart avser tandvården ger däremot inget momsavdrag, medan gemensamma administrationskostnader kan behöva fördelas.
Samma princip gäller för en byggnad med både lokaler som hyrs ut med moms och bostäder som hyrs ut momsfritt. En renovering som enbart avser en momspliktigt uthyrd butikslokal ger fullt momsavdrag medan byte av kök i bostadsdelen inte medger momsavdrag alls. Avser renoveringen däremot ett gemensamt trapphus som används både för butikslokalen och bostäderna är det en gemensam kostnad där momsen måste fördelas.
Omsättning är en vanlig fördelningsgrund och kan i dag efter avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen användas även för gemensamma kostnader i en fastighet, även om Skatteverket anser att yta ska användas för sådana kostnader. Från 2027 föreslås dock nya regler där yta åter normalt ska användas som fördelningsgrund för kostnader som avser byggnader.
Läs mer om det här: Tre viktiga momsfrågor för fastighetsföretag inför 2027 | Tholin
Måltider – representation eller något annat?
Vid representation gäller särskilda regler som ger begränsad avdragsrätt för moms.
Extern representation kan exempelvis handla om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser med kunder och leverantörer. Intern representation riktar sig till den egna personalen och kan exempelvis vara en personalfest eller ett informationsmöte.
Utgiften för måltider vid representation är inte avdragsgill inkomstkattemässigt. Däremot kan moms dras av på ett underlag på högst 300 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Hur stort avdraget blir beror på vilken momssats som gäller.
Från och med den 1 april 2026 är momsen på livsmedel 6 procent. Om representationen exempelvis består av take-away blir det maximala momsavdraget därför 18 kronor per person, om inköpet enbart avser livsmedel och alkoholfria drycker.
Läs mer om hur sänkt momssats kan påverka momsavdraget för representation: Fem frågor och svar om den sänkta livsmedelsmomsen | Tholin
För lunch och middag på restaurang är momsen däremot fortfarande 12 procent eftersom det är fråga om en restaurangtjänst. Det maximala momsavdraget blir då 36 kronor per person.
Alla måltider som arbetsgivaren betalar är dock inte avdragsgill representation. En lunch vid ett vanligt arbetsmöte är normalt en arbetsmåltid som är skattepliktig för den anställde. Då saknas också rätt till momsavdrag.
Ingår måltiden i stället som en del av en konferens eller en tillfällig och kortvarig intern utbildning kan den ses som en driftskostnad i verksamheten. Då kan det finnas rätt till fullt momsavdrag även för måltiden.
En måltid kan alltså ge inget, delvis eller fullt momsavdrag beroende på i vilket sammanhang den ingår. För att få momsavdrag för representation måste representationen också kunna styrkas med underlag. Läs mer här: Representation kräver fortfarande underlag | Tholin
Leasing av bil – personbil eller lastbil, leasing eller köp?
För personbilar finns särskilda avdragsregler som kan begränsa momsavdraget trots att företaget bedriver fullt momspliktig verksamhet. Vid köp av en personbil medges normalt inget momsavdrag alls medan man vid leasing får göra avdrag med 50 procent av momsen på leasingavgiften, om bilen används mer än 100 mil per år i en momspliktig verksamhet. Det halva momsavdraget är en schablon. Företaget behöver därför inte fördela momsen utifrån den faktiska privata användningen.
Exempel – personbil: En leasad personbil används till 80 procent i momspliktig verksamhet och till 20 procent privat. Trots att den momspliktiga användningen är 80 procent får företaget bara dra av 50 procent av momsen på leasingavgiften.
För en lastbil som inte är personbil enligt momslagen gäller i stället de allmänna reglerna om momsavdrag.
Exempel – lastbil: En leasad lastbil används på samma sätt, till 80 procent i momspliktig verksamhet och till 20 procent privat. Avdraget bestäms utifrån användningen och företaget får därför dra av 80 procent av momsen på leasingavgiften.
Ett leasingavtal kan i vissa fall momsmässigt bedömas som ett köp. För personbilar kan det få stor betydelse eftersom köp normalt inte ger rätt till momsavdrag.
Läs mer om de särskilda frågorna kring billeasing i nedan artiklar:
-
100-milskravet – så gör du rätt med momsen vid billeasing | Tholin
-
Fem frågor om moms på billeasing - klassning som köp eller hyra, utköp och avslut | Tholin
-
Leasingbilarna – några tankar kring redovisning, skatt och moms | Tholin
Fördjupa dig på Stora Momsdagen
Temat för årets Stora Momsdagen är momsavdrag. Förutom nyheter och andra aktuella momsfrågor fördjupar vi oss i grunderna för avdragsrätten och i situationer där bedömningen kan vara mer komplicerad.