Vi uppdaterar löpande Tholin Expert Moms med olika frågor och svar om momssänkningen. Vi tar också upp nya exempel och frågeställningar som Skatteverket publicerar i sin rättsliga vägledning. På Skatteverket kan du läsa mer om vilka produkter som räknas som livsmedel (6 %) och vad som räknas som restaurang- och cateringtjänster (12%).
Här får du nu ett axplock med fem frågor och svar. Innan du öppnar svaren; hur hade du svarat tror du?
1. Övergången till 6% moms på livsmedel
Vad gäller för momssats om fakturan för livsmedel ställts ut före 1 april men leveransen sker efter?
När en faktura ställs ut före leverans är det inte fakturadatumet som avgör vilken momssats som ska tillämpas, utan tidpunkten för när betalningen sker. Om betalningen görs före leveransen betraktas den som en förskottsbetalning, vilket gör att det är betalningstidpunkten som räknas som den så kallade beskattningsgrundande händelsen.
Hur man ska hantera detta i praktiken blir lite lurigt eftersom man som säljare inte alltid vet om betalningen kommer att ske före 1 april (12 % moms) eller efter (6 % moms).
För att slippa eventuella tilläggsfakturor/kreditfakturor skulle leverantören kunna undvika situationen genom att inte ställa ut förskottsfakturor i samband med momssänkningen. Om både faktura, betalning och leverans sker från 1 april (och framåt) gäller 6 procent moms. Om leverans sker före 1 april gäller 12 %.
Om leverantören absolut vill ställa ut fakturor i förskott skulle leverantören – enligt vår bedömning – kunna dela upp fakturan i två olika betalningsalternativ (två olika delar i fakturan, som kunden kan välja på):
Alternativ 1: Vid betalning före 1 april anges 12 procent moms, och därmed ett högre momsbelopp och ett högre totalbelopp.
Alternativ 2: Vid betalning från och med 1 april anges 6 procent moms och därmed ett lägre momsbelopp och ett lägre totalbelopp.
Ett liknande förfarande har accepterats av Skatteverket i samband med så kallade villkorade rabatter/kassarabatter, men det är lite opraktiskt och krångligt och man behöver kunna styrka när betalning skett. Läs mer om detta.
2. Rabatter och bonus efter 1 april
Vårt företag ger ibland rabatter i efterskott till våra kunder, som är livsmedelsbutiker, restauranger med flera. Hur ska vi hantera kreditfakturor som baseras på leveranser gjorda före 1 april, men där kreditfakturan ställts ut efter 1 april?
Om ni krediterar perioder där den beskattningsgrundande händelsen (normalt leveransen) skett före den 1 april så gäller den högre momssatsen. Om ni har fakturerat med 12 procent ska ni alltså – som huvudregel – ha samma momssats på kreditfakturan/ändringsfakturan.
Vid prisnedsättningar/rabatter i efterhand finns dock en möjlighet att ställa ut kreditfakturor utan moms. Detta om det finns en överenskommelse mellan säljare och köpare. Läs mer om detta.
3. Sänkt momssats kan påverka momsavdraget för representation
Kommer den sänkta livsmedelsmomsen påverka momsavdraget vid extern eller intern representation?
Ja. Den kommer att påverka momsavdraget vid representation i de fall man köper in livsmedel med 6 procents moms till representationstillfället.
Det kan vara inköp av take-away, catering utan kringtjänster, bullar, tårtor, färdiga frallor, alkoholfria drycker m m. Exempelvis i samband med extern och intern representation som man har på sitt eget kontor eller i en hyrd festlokal. Det kan vara interna möten och personalfester eller affärsförhandlingar på kontoret med kunder eller leverantörer.
Momsavdraget kommer från och med 1 april – om det bara är inköp av livsmedel (inkl alkoholfria drycker) – att begränsas till 6 procent på ett underlag om max 300 kr exkl moms/person, dvs max 18 kr/person (istället för 36 kr).
Om det även ingår alkohol får avdrag för moms proportioneras så att avdrag för moms görs med 25 procent till den del som avser alkohol.
Om avdraget i stället beräknas enligt en schablon kan – enligt Skatteverket – avdrag medges med 33 kr per person och tillfälle om momssatsen på maten är 6 procent. Det gäller under förutsättning att kostnaderna uppgår till minst 300 kr exkl moms och att den debiterade momsen minst uppgår till 33 kr per person och tillfälle.
Om man har luncher och middagar ute på restaurang (med servering) är det fortfarande 12 procent moms. Liksom för cateringtjänster där cateringföretaget hjälper till med uppdukning och servering med mera. Här är alltså momsavdraget vid representation fortfarande 12 procent på ett underlag om max 300 kr exkl moms/person (dvs max 36 kr). Om det ingår alkohol kan momsavdraget – som sagt – bli högre (t.ex. schablonen på 46 kr – om underlaget är minst 300 kr exkl moms/person).
4. Särskilda gränsdragningsproblem för restauranger och cateringföretag
Gäller den lägre momssatsen även för restauranger och cateringföretag? Blir det i så fall 6 procent moms i flera led?
6 procent moms gäller vid försäljning av livsmedel. Momssatsen 6 procent gäller i samtliga led – från producent till konsument – men bara om försäljningen avser livsmedel.
Det är alltså 6 procent moms när restaurangen köper livsmedel från leverantören. När sedan restaurangen serverar maten i restaurangen blir det dock fortfarande 12 procent moms på restaurangtjänsten (25 procent på alkoholen).
Däremot kan det bli 6 procent moms om kunden inte äter maten i restaurangen utan istället har beställt maten för att ta med den till en annan plats (hämtmat/take-away).
För att det ska vara fråga om en restaurang- eller cateringtjänst (12 %) ska det förutom mat och/eller dryck även ingå tjänster.
Enbart tillagningen av mat är inte tillräckligt. Det ska ingå andra tjänster som har direkt anknytning till tillhandahållandet av mat- och/eller dryck. Det kan t.ex. vara dukning, servering, avdukning, diskning och rätten att nyttja särskild lokal och utrustning i form av bord, stolar med mera.
Även en cateringtjänst kan omfattas av 12 procent moms, men då krävs att det även ingår andra tjänster än matlagningen, paketering, emballage och transporten av maten. Andra tjänster kan till exempel vara dukning, servering, avdukning, diskning.
Exempel på ett tillhandahållande som inte räknas som en cateringtjänst är när färdiglagad mat transporteras till köparen utan ytterligare tjänster. Ett sådant tillhandahållande är i stället leverans av livsmedel (dvs 6 procent moms).
En transporttjänst är alltså inte en sådan tjänst som har direkt anknytning till tillhandahållandet av mat och/eller dryck. Endast matlagning i kombination med transport av den färdiglagade maten till kunden är alltså inte en cateringtjänst. Både transport, emballage och mat kommer då normalt – i sin helhet – ses som försäljning av livsmedel (6 procent).
5. Enklare snabbmat i en förbutik till en livsmedelsbutik
Vilken momssats gäller för ”fastfood” som säljs i en förbutik till en livsmedelsbutik? Artiklarna säljs både för direkt förtäring och för att ta med. Det kan vara räkmackor, sallader, baguetter, pizzaslice (pinsa etc.). Kunden kan – om de vill – få produkten med engångstallrik/bestick och sätta sig och äta vid ett bord i förbutiken.
En svår gränsdragning som kan bero på hur förbutiken ser ut och vad kunden gör. Risken kan finnas att det kan ses som en restaurangtjänst (12 %) om kunderna sätter sig ned vid ett bord i förbutiken och äter produkterna där.
För att det ska vara fråga om en restaurangtjänst ska det förutom mat och/eller dryck även ingå tjänster. Färdiglagad mat som köps in i livsmedelsaffären är inte restaurang- eller cateringtjänster (dvs 6 % moms).
Inte heller mat som köps in för avhämtning i restaurang omfattas av en restaurang- eller cateringtjänst. Engångsartiklar som t.ex. bestick som lämnas i samband med sådan leverans av livsmedel medför inte någon annan bedömning.
Tjänster som har direkt anknytning till tillhandahållandet av mat- och/eller dryck är t.ex. dukning, servering, avdukning, diskning och rätten att nyttja särskild lokal och utrustning i form av bord, stolar m.m.
Det ska – enligt Skatteverket – göras en helhetsbedömning av samtliga stödtjänster som tillhandahålls (utöver själva tillhandahållandet av maten) när man avgör om det är en restaurangtjänst eller leverans av livsmedel.
Antal bord och stolar som finns i lokalen är inte i sig avgörande, utan en helhetsbedömning ska göras om tillhandahållandena är jämförbara med sådana som sker i restaurang- eller caféverksamhet.
En förbutik till en livsmedelsaffär som har försäljning av dryck och bakverk på ett sätt som kan jämföras med en caféverksamhet är – enligt Skatteverket – ett exempel på ett sådant jämförbart tillhandahållande.
Andra faciliteter i lokalen som till exempel möjlighet att värma barnmat och tillgång till toalett kan – enligt Skatteverket – också ha betydelse. Utöver tillgång till sittplats kan det även ha betydelse om det tillhandahålls andra tjänster som exempelvis tillgång till bricka, glas, porslin eller bestick.
Skatteverket menar också att tillhandahållande av mat från t.ex. en matvagn eller en bensinstation – utan serveringsplats – inte kan anses utgöra en restaurangtjänst. Samma bedömning gäller även om det finns något enstaka bord där maten kan förtäras under förutsättning att maten levereras på samma sätt till kunder som inte förtär maten på plats.
Skatteverket har – i tidigare uttalanden – sagt att om det är uppenbart att förtäringen inte ska ske i serveringslokalen torde det kunna ses som livsmedel (6 procent). Så kan vara fallet om varan tillhandahålls i kartong, påse, folieform eller liknande. Samma gäller om det på annat sätt, t.ex. genom prissättningen (dvs ett lägre pris fr.o.m. 1 april), framstår som uppenbart att avsikten är att förtäringen ska ske utanför lokalen.
Enligt vår bedömning torde det också ha en betydelse att personalen rutinmässigt frågar om kunden ska ta med produkterna eller äta på stället. Det tyder på att butiken anstränger sig för att skilja på försäljning av serveringstjänster från livsmedel.
Därmed bör det också finnas en programmering i kassan för de olika alternativen, med olika momssatser (och eventuellt även med olika prissättning).
