Ett företags bilar kan finansieras på olika sätt – vanligt är operationell eller finansiell leasing. Operationell leasing liknar hyra medan finansiell leasing mer liknar ett avbetalningsköp. Om det ska ses som köp eller inte beror på avtalets rättsliga eller ekonomiska innebörd och om det är redovisningen, beskattningen eller momsen som ska bedömas.
Finansiell leasing liknar ett avbetalningsköp
Med leasing menas att man hyr en tillgång under en viss period mot betalning. Den som hyr ut (leasinggivaren) äger tillgången medan leasingtagaren betalar för att nyttja egendomen. Även om äganderätten inte förs över vid teckandet av ett leasingavtal så kan avtalet ha stora likheter med ett avbetalningsköp. Frågan är - när det tippar över och blir ett köp istället för hyra? Gränsen mellan köp och hyra gäller främst de finansiella leasingavtalen.
Även om ett leasingavtal betecknas som det ena eller andra kan avtalet få en annan innebörd när det kommer till redovisning, skatt och moms.
Leasing eller köp? Vad gäller i redovisningen?
Om det är köp eller leasing i redovisningen avgörs av de civilrättsliga reglerna. Av K2 framgår t ex – att så länge äganderätten inte har övergått till leasingtagaren ska den leasade tillgången redovisas hos leasinggivaren och leasingavgiften behandlas som en hyra hos leasingtagaren. Det är först då leasingperioden har löpt ut som tillgången kan övergå till köparen.
Civilrättsligt handlar det om ett köp – om köparen mot betalning får fri förfoganderätt över en tillgång (t ex rätt att nyttja, hyra ut och sälja tillgången). Det som inte är köp är leasing.
Enligt praxis ska stor vikt läggas vid parternas avsikt. Vid tveksamheter ska avtalet tolkas i enlighet med sin form och ses som ett leasingavtal – om det är vad parterna har avtalat. Det är endast klara fall av bristande ägarintresse för leasinggivaren, t ex vid köpoptioner till ett mycket lågt pris, som avtalet bör anses som ett köp civilrättsligt (se SOU 1994:120 Finansiell leasing).
Det innebär att de allra flesta leasingavtal i redovisningen ska behandlas som leasing och inte som ett avbetalningsköp.
Gränsen mellan finansiell – och operationell leasing har bara betydelse för de företag som tillämpar K3.
Finansiell leasing enligt K3
Finansiell leasing defineras i K3 som ett leasingavtal där de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt förs över från leasegivaren till leasetagaren. Här är det avtalets ekonomiska innebörd och inte avtalets juridiska form som ska avgöra om ett leasingavtal är finansiellt eller operationellt.
Situationer som indikerar att det är ett finansiellt leasingavtal enligt K3 är att
- Äganderätten övergår till leasetagaren vid avtalet slut eller det finns en möjlighet att köpa tillgången till ett mycket förmånligt pris vid avtalets slut.
- Leasingavtalet gäller under hela eller nästan hela tillgångens ekonomiska livslängd
- Det skulle krävas väsentliga ändringar i tillgången för att någon annan skulle kunna nyttja den.
- Nuvärdet av de obligatoriska leasingavgifterna motsvarar hela eller i princip hela tillgångens verkliga värde.
- Leasingavtalet kan förlängas till en mycket låg avgift eller leasingtagaren får stå för leasinggivarens förlust om leasingtagaren säger upp avtalet i förväg.
- Vinster och förluster som hänför sig till förändringar av tillgångens restvärde tillfaller leasetagaren.
Om det inte handlar om ett finansiellt leasingavtal enligt dessa indikationer så är det istället operationell leasing.
Finansiella leasingavtal kan aktiveras i K3 men inte i K2
Vid tillämpning av K3 kan företag välja att aktivera finansiella leasingavtal och göra värdeminskningsavdrag på samma sätt som när man köper inventarier.
Om man väljer att aktivera leasingavtalet så liknar bokföringen ett avbetalningsköp eller köp genom lån. Bilen tas upp i balansräkningen både som tillgång (t ex på konto 1260 leasade tillgångar), och skuld (t ex konto 2380) vid leasingavtalets ingång. Värdet av bilen beräknas till det lägsta av verkligt värde (marknadspris) och nuvärdet av leasingavgifterna.
Det finns en räntekomponent i finansiell leasing. Leasingavgifterna ska därför – om avtalet aktiveras – fördelas på amortering och ränta. De månatliga inbetalningar som avser amortering kommer att minska skulden. Planenliga avskrivningar beräknas på värdet av den leasade tillgången utifrån tillgångens ekonomiska livslängd. Om äganderätten inte med rimlig grad av säkerhet ska övergå till leasetagaren vid slutet av leasingperioden, så ska tillgången dock skrivas av helt under leasingperioden eller nyttjandeperioden om den är kortare.
I K2 ska alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Kostnaden för leasing fördelas då över den avtalade leasingperioden. Det gäller även den första förhöjda leasingavgiften.
Även företag som tillämpar K3 kan välja att redovisa ett finansiellt leasingavtal som operationellt. Dock måste finansiella leasingavtal alltid aktiveras i koncernredovisningen.
Alla leasingavtal ska beskattas som operationell leasing
I inkomstdeklarationen ska alla leasingavtal behandlas som operationella. Det innebär att – om aktivering skett i redovisningen – så måste avskrivningar, räntor och amorteringar återföras. Det är de periodiserade leasingkostnaderna som ska minska det skattemässiga resultatet.
När det gäller gränsen mellan leasing och köp – är det även vid inkomstbeskattningen den civilrättsliga bedömningen av avtalet som gäller.
Som vi tidigare varit inne på så finns det en räntekomponent i ett finansiellt leasingavtal. Vid beskattningen behöver denna dock bara beräknas om de sammanlagda avgifterna för leasing överstiger en miljon kronor för beskattningsåret. Den beräknade räntedelen av leasingavgifterna ingår då i beräkningen av räntenettot vid tillämpning av bestämmelserna om avdragsbegränsning för negativa räntenetton.
Momsen lever sitt eget liv
Enligt Skatteverket ska vissa finansiella leasingavtal behandlas som köp momsmässigt – oavsett vad de civilrättsliga redovisningsreglerna och inkomsskattereglerna säger. Detta enligt ett ställningstagande från 2019 som förtydligades i mars 2024.
Enligt Skatteverket är ett avtal om finansiell leasing – momsmässigt ett köp när:
- Det framgår av avtalet att äganderätten till varan övergår till köparen vid utgången av avtalstiden genom att köparen är tvungen att antingen köpa varan eller anvisa annan köpare.
- Det finns en köpoption och det är redan vid undertecknandet av avtalet klarlagt att utköpspriset vid hyrestidens slut är så pass lågt i förhållande till varans beräknade marknadsvärde vid samma tidpunkt att det framstår som uppenbart för köparen att det enda ekonomiskt rationella alternativet är att överta varan.
Vid leasing av personbil har leasingtagaren rätt att göra momsavdrag med halva momsen på leasingavgifterna – om bilen har körts minst 100 mil/år i den momspliktiga verksamheten.
Konsekvensen av att ett leasingavtal av en personbil ses som ett köp är att rätten till momsavdrag går förlorad. Notera att det ses som ett köp redan från början – alltså vid avtalets ingång. Det innebär att eventuellt tidigare gjorda momsavdrag för leasingavgifterna måste återföras till Skatteverket.
Ett momsmässigt köp utan att vara ägare till bilen
Ett ägarbyte av en bil ska alltid anmälas till Transportstyrelsen för registrering. Uppgifterna i bilregistret är dock inte av avgörande betydelse för äganderätten men är en indikation på att man är ägare till bilen. Det innebär att man normalt kan lita på att den som står som ägare i bilregistret också är den som är den rättsliga ägaren till bilen.
Här skiljer sig momsen. Momsmässigt kan det alltså vara ett köp trots att det civilrättsliga ägandet och registreringen står kvar hos leasinggivaren under hela leasingperioden. Ett leasingavtal, där leasingtagaren antingen själv måste lösa ut bilen eller anvisa annan köpare vid avalstiden slut skulle kunna landa här. Då blir det verkligen krångligt med momsen, både för leasinggivaren och för leasingtagaren.
Nyhetskurs! Momskrånglet med leasingbilar
Ge oss 1 timme och 15 minuter av din tid så ger vid dig allt du behöver veta om momskrånglet med leasingbilar. Delta live den 5 februari 2025 10.00 - 11.15 - eller on demand, när det passar.
Vi går bland annat igenom:
- Vilka bilar som omfattas av de särskilda momsreglerna vid leasing
- Vilka krav som ställs för att ett finansiellt leasingavtal inte ska ses som köp av personbil
- Hur de olika parterna ska hantera momsen – leasingbolagen, leasingtagaren och bilhandlare/förmedlare
- Hur det blir med momsen om finansiell leasing ses som ett köp
- Hur momsen ska hanteras vid avslut av leasingen
- Vad som gäller vid leasing i vissa branscher – biluthyrning, taxi, körskolor med flera
