SKATTENYHETER: Ingrid Langkilde, skattexpert, gör en avstämning av skatteläget just nu – vad har regeringen gått vidare med och vad är på gång?
SKATTENYHETER: Ingrid Langkilde, skattexpert, gör en avstämning av skatteläget just nu – vad har regeringen gått vidare med och vad är på gång?

Vad har hänt med skatterna i januariavtalet?

Det har nu gått 5 månader sedan januariavtalet ingicks. Vad har då hänt med skattepolitiken sedan dess? Svaret på den frågan är att det inte har hänt särskilt mycket. Lite tillspetsat kan man säga ”på skattefronten intet nytt”.

     

den 19 juni 2019 Ingrid Langkilde

Av januariavtalets 73 punkter är det 10 punkter som har skatterelaterat innehåll. Konkreta förslag lyser med sin frånvaro; det handlar mest om vaga löften och stora reformer som ska utredas.

Jag kommer i denna artikel att göra en avstämning av nuläget. Vad har regeringen gått vidare med och vad kan tänkas hända framöver?

Avslutningsvis gör jag en kort sammanfattning av de skattenyheter som börjar gälla vid halvårsskiftet 2019.

Bättre villkor för företagande och entreprenörer

I punkt 3 sägs att beskattningen av företag, i synnerhet växande små och medelstora företag, ska bli mer gynnsam. Arbetsgivaravgifterna sänks. Förbättrade regler för personaloptioner och borttagen extraskatt på generationsskiften genomförs. RUT-avdraget breddas till fler tjänster (utredning om äldre RUT under 2019).

3:12-reglerna förenklas (utredning 2019 - 2020). Ny lagstiftning från 2022 och kravet på aktiekapital sänks till 25 000 kr (Ds våren 2019. Ny lagstiftning från 1 januari 2020).

Vad har hänt?

Någon precisering av vad som avses med mer gynnsam beskattning av växande små och medelstora företag har ännu inte presenterats.

När det gäller arbetsgivaravgifterna får företagare som anställer personer mellan 15 och 18 år sänkta arbetsgivaravgifter från och med den 1 augusti 2019. På ersättningar upp till 25 000 kr per månad ska endast ålderspensionsavgiften på 10,21 % betalas. Det har riskdagen redan beslutat.

Beslut har även tagits om att förlänga det s k växa-stödet. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställde i ett enmansföretag har förlängts från 12 till 24 månader. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019 och gäller anställningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018.

Reglerna om växa-stöd är tillfälliga och gäller till och med den 31 december 2021. Regeringen har för avsikt att återkomma med ett förslag som gör reglerna permanenta.

Något förslag om förbättrade regler för personaloptioner har inte lagts fram under våren. Däremot har regeringen tillsatt en utredning som ska utreda utvidgningar av RUT-avdraget (Dir 2019:26)

Utredaren ska bland annat föreslå hur RUT-avdragen kan utökas med fler tjänster i form av tvättarbete som utförs utanför bostaden, ommöblerings- och bortforslingstjänster samt trygghetstjänster.

I uppdraget ingår även att föreslå en höjning av taket för RUT-avdraget till 75 000 kr och att föreslå en särskild ordning för RUT-avdrag för äldre personer. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2020.

Någon utredning som ska se över och förenkla 3:12-reglerma är ännu inte tillsatt.

Problemet med extraskatten på generationsskiften i fåmansföretag har dock fått en lösning genom att nya regler införs den 1 juli 2019. Det har riksdagen redan beslutat i enlighet med M-KD-budgeten.

Slutligen har regeringen i en promemoria föreslagit att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks till 25 000 kr den 1 januari 2020.

En omfattande skattereform

Enligt punkt 4 ska en omfattande skattereform genomföras. Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat- och miljömål nås samt stärka Sveriges konkurrenskraft.

Reformen ska även utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt. Den ska också förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt samt öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.

Vad har hänt?

Detta är nog den punkt som har väckt störst intresse. Inte minst för allt som skattereformen förväntas åstadkomma. Punkten 4 genomsyras av en önskan om att en skattereform skulle vara lösningen på många av våra nutida samhällsproblem.

Några mer konkreta besked om vad skattereformen ska innehålla har inte presenterats.

Finansminister Magdalena Andersson och centerpartiets Annie Lööf har redan visat på att man har olika syften med skattereformen.

Annie Lööf har uttryckt att syftet med skattereformen är att sänka skattetrycket medan Magdalena Andersson menar att detta inte stämmer och att den nya skattereformen kommer att innehålla både skattehöjningar och skattesänkningar.

Magdalena Andersson har i en intervju uttalat att ”om vi ska sänka inkomstskatterna, sänka marginalskatterna och samtidigt ha en rimlig fördelningspolitisk profil på det så är det naturligt att titta på kapitalskatterna”.

Ett rimligt antagande är att någon form av finansskatt kommer att införas. Ett av målen med skattereformen är ju att öka finanssektorns skatteandel.

Det har även spekulerats kring om det kan bli aktuellt att återinföra både fastighetsskatt och förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt. Jag håller inte det för sannolikt.

Visserligen har det från regeringshåll talats om ”skatt på förmögna” och att ”de rika ska betala mer”. Detta handlar dock mer om retorik än om sakpolitik.

Däremot är det inte osannolikt att det kan bli aktuellt med någon form av förändring av fastighetsavgiften.

Något som känns ganska sannolikt är att reformeringen av 3:12-reglerna kommer att medföra att skatten på utdelningar fåmansföretag höjs från 20 till 25 %. Jag håller det inte för osannolikt att en sådan höjning kan komma redan i budgetpropositionen 2020, d v s redan under utredningstiden.

Sänkt skatt på arbete

Punkt 5 fokuserar på sänkt skatt på arbete samt grön skatteväxling. Värnskatten tas bort den 1 januari 2020. Miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka. En kraftfull grön skatteväxling ska genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande.

Målet är att den ska omsluta minst femton miljarder kronor inklusive de förslag som genomförts i vårändringsbudgeten och de förslag som genomförs i skattereformen.

Vad har hänt?

Här har vi den enda punkten som från början innehöll ett konkret förslag och där en tidpunkt för förändringen var angiven, nämligen slopandet av värnskatten.  Vi kan förvänta oss att ett sådant förslag kommer att finnas med i höstens budgetproposition, d v s i budgetpropositionen för 2020.

Tanken med den gröna skatteväxlingen är att miljöskatterna ska finansiera sänkt skatt på arbete och företagande. Här finns dock en inbyggd problematik i och med att miljöskatter till sin natur inte är en stabil skattebas.

Syftet med miljöskatterna är ju att utsläppen ska minska i takt med att skatten på utsläpp höjs. Om detta lyckas kommer skattebasen att minska. Om skatteintäkterna ska vara intakta måste då skatteintäkterna från andra skattebaser öka – t ex inkomster av arbete och företagande. Då är man tillbaka på ruta ett.

I en färsk ESO-rapport (expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) föreslås att marginalskatterna sänks radikalt och att detta finansieras med bl a höjda kapitalskatter.

Forskarna menar att skatteintäkterna kan öka om man sänker marginalskatten för höginkomsttagare, men framhåller samtidigt att marginalskatten bör vara lägre för medelinkomsttagare än för höginkomsttagare.

Ett av förslagen är att den statliga inkomstskatten halveras till 10 procent ovanför den nuvarande brytpunkten (idag ca 42 000 kr i månadslön) och att värnskatten samt nedtrappningen av jobbskatteavdraget vid höga inkomster tas bort.

Forskarna föreslår att detta bland annat skulle finansieras med en progressiv fastighetsskatt på småhus och att skatten på utdelningar på aktier fåmansföretag (3:12-aktier) höjs från 20 till 25 %.

Det ska bli intressant att följa vilka intryck politikerna tar av denna rapport.

Bättre villkor för pensionärer

Enligt p 7 ska den högre skatt som pensionärer betalar i och med jobbskatteavdraget tas bort 2020.

Vad har hänt?

Vi räkna med att detta förslag kommer att finnas med i budgetpropositionen för 2020.

Fler företagare

Punkt 15 anger att fler ska kunna bli företagare. Detta ska ske genom en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande (utredning under 2019 - 2020 och förändringar från 2021) och sänkt aktiekapital till 25 000 kr (departementspromemoria våren 2019). Ny lagstiftning från januari 2020.

Vad har hänt?

Promemorian om sänkt krav på aktiekapital har presenterats under våren som utlovat. I den föreslår regeringen att det lägsta tillåtna kapitalkravet i privata aktiebolag sänks till 25 000 kr från och med den 1 januari 2020.

I övrigt har inget framkommit vad gäller förenklingar för mikroföretagande. Vad vi kan ana är att C-förslaget med regelförändringar och med en platt skatt på 25 procent på intäkter upp till 250 000 kr per år för mikroföretag finns i bakgrunden.

Detta är ett ambitiöst förslag som förstås kräver mycket arbete innan det kan bli verklighet. Alltså inget vi kan vänta oss i närtid.

Gynnsam beskattning av växande företag

Även i punkt 16 nämns att uttaget av arbetsgivaravgifter ska sänkas. Taket i RUT-avdraget ska tredubblas. RUT-avdraget ska utvidgas med fler tjänster och ett äldre-RUT ska utredas.

Den extra beskattningen vid generationsväxling, jämfört med om företaget säljs till någon utomstående, ska bort. Även beskattningen av personaloptioner ska reformeras, bland annat  genom att utvidga storleken och personkretsen så att svenska regler blir konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv.

En utredning med syfte att förenkla 3:12-reglerna ska genomföras (utredning 2019 – 2021, ny lagstiftning från 2022).

Vad har hänt?

Se min kommentar till punkten 3 Bättre villkor för företagande.

Ingångsavdrag

I punkt 17 sägs bland annat att ett ingångsavdrag, det vill säga borttagna arbetsgivaravgifter de första två åren, införs för ungdomar utan gymnasieutbildning och för nyanlända (genomförs i budgetpropositionen 2020).

Vad har hänt?

Något förslag om ingångsavdrag har ännu inte lagts fram. Däremot har riksdagen fattat beslut om att sänka arbetsgivaravgifterna för skolungdomar mellan 15 och 18 år. Se punkt 3 Bättre villkor för företagande.

Ändrade reseavdrag

Enligt punkt 23 ska ett avståndsbaserat och färdmedelsberoende reseavdrag införas (Utredning är tillsatt).

Vad har hänt?

Reseavdragskommittén, som tillsattes redan 2017, ska undersöka hur systemet för avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats bör omarbetas. Systemet ska gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar och samtidigt vara enklare än nuvarande system att tillämpa, administrera och kontrollera. Kommitténs resultat av utredningen ska redovisas senast den 1 juli 2019.

Miljöskatter

Enligt punkt 35 ska ekonomiska styrmedel användas för att ställa om samhället i en miljövänlig riktning. Skatt på farliga kemikalier i kläder och skor införs. Ett nytt avdrag för grön teknik ska införas. Klimatbonusar och klimatavgifter på personbilar förstärks och förenklas.

Vad har hänt?

I enlighet med förslagen i vårändringsbudgeten har riksdagen fattat beslut om höjd skatt på diesel som används i gruvfordon, höjd skatt på fossila bränslen som används i kraftvärmeverk samt en höjning av kemikalieskatten. Skattehöjningarna gäller från och med den 1 augusti 2019.

Vad vi kan vänta oss framöver är bl a ytterligare höjda drivmedelsskatter och en utveckling av bonus-malus systemet.

Slopad flyttskatt

I punkt 45 sägs att flyttskatten ska tas bort genom att räntebeläggningen på uppskovsbelopp avskaffas. Mer än så anges inte.

Vad har hänt?

I dagsläget vet vi inget mer om detta.

Räntebeläggningen av uppskov infördes av alliansregeringen. Skatten har ingen större betydelse i relation till den verkliga flyttskatten vid bostadsförsäljningar. Denna är – till skillnad från uppskovsräntan – ett stort hinder för rörigheten på bostadsmarknaden, men mycket svårare att avskaffa.

I januariavtalet sägs inget om hur stort uppskovsbeloppet får vara. Beloppstaket slopades tillfälligt 2016, med taket återinförs för försäljningar efter den 20 juni 2020.

Skattenyheter vid halvårsskiftet 2019

Riksdagen har redan fattat ett antal beslut om nya på skatteregler som börjar gälla nu vid halvårsskiftet. Det handlar dels om sådant som är en konsekvens av att riksdagen antog M-KD-budgeten för 2019 i december 2018, dels sådant som ingick i vårändringsbudgeten. Här följer en kort sammanfattning:

M-KD-budgeten:

  • Taket för RUT-avdrag för personer som inte fyllt 65 år vid årets ingång höjs från 25 000 kr till 50 000 kr per person och år. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2019 men gäller retroaktivt för hela 2019.
  • Skatterabatten för gåvor återinförs den 1 juli 2019. Privatpersoner kan därmed få skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet med högst 1 500 kr per år.
  • Den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning samt på inkomst av passiv näringsverksamhet m m slopas för den som fyllt 65 år vid årets ingång. Ändringarna gäller fr o m den 1 juli 2019.
  • Särskilda regler införs den 1 juli 2019 som syftar till att lösa de problem som sedan länge funnits vid generationsskiften i fåmansföretag. Den extra beskattningen vid generationsväxling, jämfört med om företaget säljs till någon utomstående, kan därmed undvikas för skiften som görs efter den 30 juni 2019.

Vårändringsbudgeten:

  • Företag som anställer personer mellan 15 och 18 år får sänkta arbetsgivaravgifter fr o m den 1 augusti 2019. På ersättningar upp till 25 000 kr per månad ska endast ålderspensavgiften på 10,21 procent betalas. De lägre avgifterna gäller för ersättningar som betalas ut efter den 31 juli 2019.
  • Nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda i ett enmansföretag - det s k växa-stödet – förlängs från 12 till 24 månader. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 augusti 2019 och tillämpas på anställningar som påbörjats efter den 28 februari 2018.