I en tidigare artikel har vi redogjort för hur lagrådsremissens förslag ser ut, jämfört med den utredning som presenterades förra sommaren. Det finns också en lathund som ger dig snabb access till det nu föreslagna regelverket.
I denna artikel ska vi titta närmare på den föreslagna löneunderlagsregeln – ett slopat kapitalandels- och löneuttagskrav ersätts av ett obligatoriskt löneavdrag. Samtidigt kvarstår dagens regel om individuell begränsning av det lönebaserade utrymmet. Hur ska man då tänka kring delägarens löneuttag? Vi har konstruerat ett verktyg som hjälper dig med beräkningarna. Och när tillämpas den nya löneunderlagsregeln för första gången?
Inget löneuttagskrav – men ett löneuttag behövs ändå
Den största nyheten i det föreslagna regelverket handlar om beräkningen av gränsbeloppet. Ett lönebaserat utrymme – fortfarande 50 procent av kontanta ersättningar – ska beräknas, på i princip samma sätt som idag.
För att egna löneuttag inte ska generera lönebaserat utrymme, måste delägaren minska sin andel av löneunderlaget med ett s k löneavdrag. Det sker genom ett schablonmässigt avdrag för egen lön med åtta inkomstbasbelopp – drygt 644 000 kr. Det gäller även om delägaren inte tagit ut någon lön och oavsett delägarens ägarandel i företaget. Det enda undantaget gäller för delägare som är makar. De får beräkna sitt lönebaserade utrymme gemensamt och kan således dela på ett löneavdrag.
Dagens ”takregel”, som innebär att det lönebaserade utrymmet högst får uppgå till ett belopp som motsvarar 50 gånger eget eller närståendes löneuttag, finns oförändrad kvar i de nya reglerna. Trots att det formella löneuttagskravet är borta är det alltså nödvändigt med en kontant ersättning för att delägaren inte ska gå miste om lönebaserat utrymme. Det lägsta löneuttag som krävs för att maximera det lönebaserade utrymmet, har vi valt att kalla ”lägstalönenivå”.
När börjar den nya löneunderlagsregeln gälla?
Enligt dagens regler utgörs löneunderlaget av kontanta ersättningar året före beskattningsåret. Så ser det ut även i det nya regelverket – här föreslås inte någon särskild övergångsreglering. När gränsbeloppet för första gången beräknas enligt de nya reglerna för andelar som innehas den 1 januari 2026, är det alltså kontanta ersättningar under 2025 som styr storleken på det lönebaserade utrymmet. Dock utan något löneuttagskrav eller krav på minsta ägarandel, men med ett löneavdrag och ett tak för lönebaserat utrymme.
Den lägsta ersättning som krävs för att maximera det lönebaserade utrymmet kan beräknas till 1/100 av delägarens andel av löneunderlaget, efter minskning med löneavdraget. Löneuttaget kommer då alltid att motsvara delägarens maximala lönebaserade utrymme – 50 gånger den egna lönen. Vid ett lägre löneuttag går överskjutande lönebaserat utrymme förlorat.
I dagens regelverk har man sällan behövt fundera över takregeln. När löneuttagskravet varit uppfyllt har det högsta möjliga lönebaserade utrymmet i de allra flesta fall vida överstigit det belopp som faktiskt kan utnyttjas.
De flesta fåmansföretagare kommer, i det nya regelverket, förmodligen fortsätta att ta ut en lön upp till en nivå som motsvarar taket för pensionsgrundande inkomst (650 000 kr, 2025) eller åtminstone upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt (643 100 kr, 2025). Löneuttaget begränsar då delägarens lönebaserade utrymme till drygt 32 milj kr (50 gånger lönen), vilket motsvarar kontanta ersättningar i företaget på drygt 65 milj kr. I vissa fall – exempelvis när en delägare erhåller lön och tillhörande sociala förmåner från en annan anställning (s k kombinatörer) – så är det dock helt avgörande att känna till storleken på lägstalönenivån.
Vad gäller löneuttag under 2025 är det fullt möjligt att avvakta tills vi slutligen vet om de nya reglerna träder ikraft, dvs om löneuttaget måste anpassas efter ett löneuttagskrav eller inte. Om det visar sig vara nödvändigt kan löneuttaget i så fall justeras innan årets slut. Om de nya reglerna införs finns också tid att, före årsskiftet, anpassa löneuttaget efter den lägsta lön som delägaren eller en närstående måste ta ut för att maximera utrymmet. I slutet av september – när budgetpropositionen presenterats – vet vi hur det blir.
Med vårt verktyg får du koll – på lönebaserat utrymme och lägstalönenivå
I vår enkla men effektiva räknesnurra beräknas delägarens lönebaserade utrymme enligt de föreslagna reglerna, beaktat löneavdraget. Dessutom beräknas det lägsta belopp som delägaren själv eller en närstående person måste ta ut i ersättning för att delägaren ska kunna utnyttja hela det lönebaserade utrymmet – lägstalönenivån.
Vissa uppgifter behöver läggas in i kalkylbladet:
- Storleken på inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret (”löneåret”). 2025 uppgår det till 80 600 kr.
- Totalt antal andelar i företaget vid ingången av beskattningsåret och det antal andelar som delägaren då äger.
- Kontanta ersättningar i företaget och dotterföretag under löneåret.
Utifrån ovanstående uppgifter beräknas och presenteras delägarens lönebaserade utrymme och lägstalönenivån.
Räknesnurran kan även användas för att beräkna det lönebaserade utrymmet för delägare som är makar. Beräkningen görs då sammantaget för båda makarna och därefter får man själv fördela det lönebaserade utrymmet dem emellan.
Genom att lämna uppgift om vilket beskattningsår som beräkningen avser presenteras automatiskt vilket löneår det handlar om och vilket år beräkningen ska redovisas i blankett K10. Dessutom kan information om delägaren och företaget etc läggas in i kalkylbladet.
Under beräkningarna lämnas viss förtydligande information kring de olika beloppsposterna samt vilka lagrum som är tillämpliga.
Klicka här för att komma till räknesnurran.
Gränsbeloppets övriga delar
Utöver lönebaserat utrymme består årets gränsbelopp enligt de föreslagna reglerna av ett s k grundbelopp. Det uppgår till fyra inkomstbasbelopp (322 400 kr, 2025) för samtliga andelar i företaget. Grundbeloppet tillgodoförs delägaren i förhållande till andelstalet i företaget och kan för en enskild person uppgå till högst fyra inkomstbasbelopp.
Dessutom får en ränta på omkostnadsbeloppet, motsvarande statslåneräntan plus nio procentenheter, läggas till. Räntenivån är oförändrad jämfört med idag. Dock gäller att räntan endast tillgodoförs för den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr.
Slutligen får det sparade utdelningsutrymmet läggas till årets gränsbelopp. Dock utan någon ränteuppräkning.
