Företag hjälper ibland till vid krig, pandemier, naturkatastrofer och samhällsviktiga projekt. Eller stödjer allmännyttiga ideella föreningar. Detta genom att skänka varor, tjänster eller andra gåvor och sponsring. Det kan vara kläder, skyddsutrustning, pengagåvor, hjälp till sjukvårdsinsatser, el- och värmeutrustningar och andra akuta hjälpinsatser.
Uttagsbeskattning på värdet av gåvorna
Om varorna eller tjänsterna har ett marknadsvärde finns en risk att företagen måste betala extra skatt på värdet av de skänkta produkterna och ibland även moms på kostnaden – så kallad uttagsbeskattning.
Exempel:
AB Dieselvärme har kommit överens med sina anställda om att tillverka ett antal extra portabla elverk, som skickas till krigshärjade områden i Ukraina. Detta utan att företaget får betalt för produkterna. Trots att hjälpinsatsen är enormt viktig för mänsklig överlevnad finns en risk att AB Dieselvärme måste betala inkomstskatt på marknadsvärdet av elverken. Staten får alltså in extra skatt för insatser som är till stor hjälp för samhället i stort.
Det finns visserligen undantag, till exempel för gåvor som inte har något värde och för vissa varuprover. Företaget kan också slippa uttagsbeskattning om man kan visa att hjälpinsatserna leder till motsvarande ökade intäkter för den egna verksamheten. Detta är dock ofta är väldigt svårt att bevisa.
Skattefrihet för gåvor vid hjälpverksamhet
Det är inte logiskt – och också helt otidsenligt – att företag ska behöva betala extra skatt för varornas eller tjänsternas värden när företagen hjälper till vid projekt eller stödjer ideella organisationer – som är samhällsnyttiga.
För staten borde det räcka att dessa gåvor minskar på samhällets egna kostnader. Det borde därför finnas tydliga regler att företagen inte ska behöva betala extra skatt eller moms för sådana gåvor och inte heller för pengagåvor till samhällsnyttiga organisationer.
Det kan vara svårt att sätta gränser för när företagen ska slippa extrabeskattning av gåvorna. Vilket kan göra att ny lagstiftning aldrig blir av. Men man kan ju börja med några – som jag tycker – självklara exempel:
- Hjälpinsatser och gåvor vid krig, pandemier, jordbävningar, eldsvådor och andra naturkatastrofer.
- Insatser som hjälper samhället att nå de klimatmål som är fastställda (bidrag för klimatkompensation, slopad energiskatt på egenproducerad el m.m).
- Pengagåvor till samhällsviktiga organisationer och allmännyttiga ideella föreningar (Rädda Barnen, Röda Korset, Barncancerfonen, Stadsmissionen, Läkare Utan Gränser m.m.)
Kanske är det äntligen förbättringar på gång?
Nu börjar det äntligen hända något! Regeringen har tillsatt utredningar som ser över reglerna om företagens gåvor och sponsring:
- Juridiska personer får skattelättnader för gåvor till ideell verksamhet? (Dir. 2023:87 – Betänkande klart den 16 december 2024)
- Även avdrag (eller annan skattelättnad) för sponsring? (Dir. 2024:103 – Betänkande den 19 januari 2026)
- Företag som skänker gåvor till hjälporganisationer m fl kan slippa uttagsmoms? (Dir. 2024:15 – Betänkande den 31 mars 2025)
En långsiktig och hållbar lagstiftning
Nu hoppas vi mycket på att det snabbt sker en förändring! Vid en tydlig och hållbar lagstiftning kommer företagens vilja till hjälpinsatser att öka. Genom att företagen skänker varor, tjänster eller på annat sätt bidrar till samhällsnyttiga projekt kommer samhället att få en långsiktig och hållbar kostnadsminskning. Allt som är positivt för en hållbar utveckling borde vara mycket mer prioriterat. Håller ni med?
