I en färsk dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har vi fått mer ”kött på benen” om när bolagskostnader är avdragsgilla eller inte.
HFD prövade om vissa kostnader hörde ihop med att sälja ett dotterbolag (inte avdragsgillt) eller om de hörde till dotterbolagets vanliga verksamhet (avdragsgillt).
Domstolen sa att det inte krävs något direkt samband med en särskild intäkt eller att kostnaden är direkt nödvändig för att behålla inkomster. Det räcker att utgiften har ett samband med verksamheten. När har då olika bolagskostnader ett samband med verksamheten? Här kommer ett försök att bena ut det hela.
Bolagsbildningskostnader är normalt inte avdragsgilla
Kostnader för att bilda ett bolag är normalt inte avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. De anses tillhöra kapitalinsatsen (inte verksamheten). Hit räknas stämpel-, registrerings-, annons-, garanti- och andra kostnader vid bolagsbildning.
Avdrag medges däremot för att ändra firmanamnet, lägga upp bolagets redovisning och för att ändra bolagsordningen.
Köp och försäljning av andelar
Kostnader som är direkt kopplade till köp eller försäljning av andelar är normalt inte avdragsgilla i verksamheten. De ses istället som en del av kostnaden för köpet/försäljningen av andelarna. De ingår då i den skattefria kapitalvinsten vid försäljningen andelarna (eller en del av den ej avdragsgilla förlusten).
Bolaget får dock avdrag för planerade, men inte genomförda köp av andelar.
Är utgifterna kopplade till andelarna eller till verksamheten?
HFD har (som sagt) nyligen ansett att konsulttjänster för att effektivisera ett företags verksamhet – innan försäljningen av den koncern som företaget ingick i – var en kostnad i företagets verksamhet. Företaget fick därför avdrag trots att ägarbolaget gynnades vid försäljningen och att storleken på arvodet delvis var kopplad till värdet av ägarbolagets försäljning.
HFD har tidigare också ansett att ett noterat bolag fick avdrag för konsultkostnader i samband med ett uppköpserbjudande. Tjänsterna hade köpts in för att styrelsen i bolaget skulle följa sin skyldighet i noteringsavtalet med marknadsplatsen (det fanns en civilrättslig skyldighet för bolaget att betala utgifterna).
Om ett onoterat bolag har utgifter i samband med ett uppköpserbjudande torde bolaget behöva styrka att utgifterna har ett samband med bolagets verksamhet. Är uppköpet bra för bolagets fortsatta verksamhet, drift, vinst, personal etc? Om utgifterna bara är till för att undersöka om uppköpet gynnar bolagets ägare, torde det istället finnas en risk att avdrag vägras (utgifterna ses som ägarnas, se nedan).
Utgifter för en tolkningstvist i ett köpeavtal av andelar – där tvisten uppstått efter köpet – har ansetts ha ett direkt samband med bolaget verksamhet och var avdragsgilla.
Bolagets kapital – nyemissioner, fusion och fission
Kostnader för att förändra och förvalta bolagets kapital är avdragsgilla. Utgifter för en nyemission är avdragsgilla även om de bokförs direkt mot eget kapital – utan att påverka resultaträkningen.
Utgifter i samband med en fusion eller en fission är normalt också avdragsgilla.
Årsredovisning och bolagsstämmor
Utgifter för att upprätta årsredovisning och att hålla bolagsstämma är – i regel – avdragsgilla.
När det gäller bolagsstämma kan dock en viss del omfattas av avdragsbegränsningar för representation. Avdrag får då t.ex. göras för enklare förtäring utan alkohol (max 60 kr exkl moms/person), men inte för måltider.
Inkomstdeklaration, momsdeklaration och arbetsgivardeklaration
Utgifter för för hjälp med att upprätta moms- och arbetsgivardeklarationer får dras av. Däremot är normalt inte utgifter för hjälp med inkomstdeklarationen avdragsgilla.
Advokater, jurister och rättegångskostnader
Utgifter för advokater-, jurister och rättegångar är bara avdragsgilla om de hör ihop med skaffa eller behålla skattepliktiga intäkter, eller för att sänka avdragsgilla kostnader. Det gäller t.ex. kostnader för att driva in kundfordringar, kostnader för avtalstvister eller patentskydd mm.
Utgifter för skatteprocesser som handlar om svensk inkomstskatt är aldrig avdragsgilla (även om det är kostnader för att förvärva eller behålla intäkter). Detta eftersom svenska allmänna skatter inte får dras av. Avdrag har däremot medgetts för ombudsarvode i en momsprocess.
Konkurs, ackord och likvidation
En gäldenärs kostnader för konkurser eller ackord är – enligt Skatteverket – inte avdragsgilla.
Ett bolag som avslutar verksamheten genom likvidation har dock fått avdrag för kostnader för bolagets arvode till likvidator.
Utgifter som avser ägarna
Om ett bolag betalar utgifter som avser bolagets ägare (fysiska eller juridiska) finns det många risker – skattemässiga, momsmässiga och civilrättsliga. Riskerna är lite olika beroende på om ägaren är en fysisk person eller ett bolag.
Detta kan ses som en ej avdragsgill värdeöverföring/utdelning till delägaren. Här finns också form- och kapitalkrav i ABL – försiktighet/konsolidering, utdelningsbara medel, samtycke alternativt formella beslut på bolagsstämma med mera.
Om bolaget får en fordran på delägaren kan även reglerna om förbjudna lån bli tillämpliga (med civilrättsliga följder, eventuella beskattningskonsekvenser för fysiska personer med mera).
Om delägaren är en fysisk person – som är aktiv i företaget – kan det bli fråga om skattepliktig förmån om bolaget betalar utgifter som avser delägaren. Med krav på redovisning av arbetsgivaravgifter och skatteavdrag.
Som en avslutning kommer därför ett gott råd; ett bolag ska inte betala utgifter som egentligen är delägarens.
