Det schablonmässiga avdraget för egen lön – löneavdraget – innebär att i princip alla delägares lönebaserade utrymme minskar med drygt 320 000 kr jämfört med dagens regler – om det blir något utrymme överhuvudtaget. Samtidigt är det bara en ensam ägare till företaget som blir fullt ut kompenserad för löneavdraget med grundbeloppet. Någon möjlighet att själv bestämma över hur grundbeloppet ska fördelas vid innehav av andelar i flera företag, finns inte heller.
Enligt 3:12-utredarna beräknades de nya reglerna medföra en förbättring (ett större gränsbelopp) för 80 % av fåmansföretagarna – det innebär att en av fem får en försämring. Kan de som drabbas negativt agera på något sätt och påverka sin situation?
I den branschdebatt som blossat upp efter att det stod klart hur de nya 3:12-reglerna kommer att se ut, har det talats om att ett nytt holdingbolag kan bli årets julklapp för fåmansföretagare – en möjlighet till skatteoptimering i det nya regelverket i vissa fall. I två artiklar ska vi titta närmare på några sådana situationer. Vad är det i så fall som behöver göras? Hur fungerar en intern aktieöverlåtelse och när ska den genomföras?
En annan negativ konsekvens av de nya reglerna som uppmärksammats är att det kan uppstå en ”obalans” i delägarnas gränsbelopp, på ett sätt som vi inte är vana vid. Det kan skapa problem när utdelningsbesluten ska klubbas fr o m nästa år. Vad innebär det?
I den här artikeln ska vi fokusera på ovanstående frågor och andra utmaningar som många familjeägda fåmansföretag kan ställas inför i det nya regelverket.
Nytt ägarbolag – varför och för vem?
En ägarstruktur där kvalificerade andelar ägs via ett eget bolag istället för direkt – ”på kroppen” – kan i vissa fall vara skattemässigt fördelaktig. Det skapar också en flexibilitet vid utdelningar – delägarna kan själva välja om, när och hur kapitalet ska tas ut ur bolagssektorn.
I våra exempel kommer vi se att en holdingbolagsstruktur i vissa fall kan vara fördelaktig när vi går in i det nya 3:12-regelverket. Förhållandena i varje enskilt fall är givetvis unika och som alltid är det viktigt att ta upp en diskussion kring för- och nackdelar med sin rådgivare, innan några interna transaktioner genomförs.
Vi bortser i exemplen från räntan på omkostnadsbeloppet och det sparade utdelningsutrymmet. Även här finns dock negativa effekter av det nya regelverket jämfört med idag. Ränta tillgodoräknas endast på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 tkr och någon uppräkning av sparat utrymme medges inte. Vi antar vidare att inkomstbasbeloppet (IBB) uppgår till 80 tkr.
Det generationsskiftade familjeföretaget
Två makar är huvudägare i ett framgångsrikt familjeföretag där två gemensamma barn – genom aktiegåvor – släppts in som delägare. Föräldrarna innehar 85 procent av andelarna i företaget (55 % respektive 30 %). Det ena barnet äger 10 procent av andelarna och det andra 5 procent. Ingen av delägarna äger kvalificerade andelar i något annat företag.
I familjeföretaget finns årliga kontanta löner/löneunderlag om 7 mkr. En av föräldrarna uppfyller löneuttagskravet enligt dagens regelverk (9,6 IBB, 768 tkr) – alla delägare är därmed berättigade till lönebaserat utrymme. Ägarna brukar vid varje bolagsstämma besluta om utdelning som motsvarar de årliga gränsbeloppen för familjemedlemmarna.
Enligt dagens regler fördelas 3,5 mkr (50 % av 7 mkr) i lönebaserat utrymme mellan delägarna; 1 925 tkr respektive 1 050 tkr till föräldrarna (totalt 2 975 tkr) och 350 tkr respektive 175 tkr till de båda barnen.
I det nya regelverket ska makarnas lönebaserade utrymme beräknas gemensamt, de gör tillsammans ett löneavdrag (8 IBB, 640 tkr) från sin andel av löneunderlaget. De båda barnen gör var sitt eget löneavdrag.
Beaktat föräldrarnas andel av grundbeloppet (55 % respektive 30 % av 4 IBB) kommer deras gränsbelopp att uppgå till ca 1 893 tkr och 1 033 tkr. Det gemensamma gränsbeloppet motsvarar då drygt 98 procent (2 927 tkr) av deras gränsbelopp enligt nuvarande regler. I princip ett oförändrat läge alltså.
Hur ser det då ut för barnen? Barnet som äger 10 procent kommer att tillgodoräknas ett årligt gränsbelopp om 62 tkr. Grundbeloppet uppgår till 32 tkr (10 % av 4 IBB) och andelen av löneunderlaget, minskat med löneavdraget, ger ett lönebaserat utrymme om 30 tkr. Totalt knappt 18 procent av gränsbeloppet enligt nuvarande regler. Det andra barnets gränsbelopp kommer endast att uppgå till 16 tkr (5 % av 4 IBB), d v s endast knappt 11 procent av gränsbeloppet enligt nuvarande regler. Något lönebaserat utrymme aktualiseras inte eftersom löneavdraget (8 IBB, 640 tkr) ”äter upp” hela delägarens andel av löneunderlaget.
Sett till hela familjen blir det årliga gränsbeloppet (grundbelopp och lönebaserat utrymme) nästan 500 tkr lägre fr o m nästa år, om ingenting görs. I fall där ett generationsskifte övervägs skapar det nya regelverket därmed ett incitament för den äldre generationen att fortsätta att äga bolaget – skattereglerna motarbetar generationsskiften. Det rimmar dåligt med direktiven till 3:12-utredningen, där ett uppdrag var att se över förutsättningarna att förenkla regelverket för att underlätta i samband med ägarskiften.
Att löneuttagskravet inte finns kvar i det nya regelverket innebär också att dagens krav på löneuttag om 768 tkr i vårt familjeföretag kan ”ersättas” med ett årligt löneuttag från någon av delägarna om ca 34 400 kr (!). 50 gånger 34 400 motsvarar nämligen det lönebaserade utrymmet för den av föräldrarna med den största ägarandelen (ca 1 718 tkr). Det resulterar i samma lönebaserade utrymme för delägarna som vid dagens löneuttag (bortsett från att det totala löneunderlaget blir lägre). För det ena barnet blir det dock, som konstaterats, inte något lönebaserat utrymme p g a löneavdraget.
Obalans i gränsbeloppen mellan delägarna
En annan – oväntad och kanske till och med lite olustig – effekt av löneavdraget, är att delägarnas beräknade gränsbelopp per aktie i företaget blir olika dem emellan, eftersom löneavdraget är lika stort oberoende av ägarens andelstal. Ju större ägarandel, desto högre gränsbelopp per aktie och vice versa.
Effekten blir densamma i alla fåmansföretag där andelstalen ser olika ut mellan delägarna. Vi antar att det finns 100 aktier i vårt familjeföretag. Då kommer gränsbeloppet per aktie för de båda föräldrarna att bli ca 34,40 kr (1 893/55 och 1 033/30). För barnen blir motsvarande belopp 6,20 kr (62/10) respektive 3,20 kr (16/5). Enligt gällande regelverk uppgår alla delägares gränsbelopp per aktie till 35 kr.
Ett beslut om utdelning per aktie med ett belopp som ”anpassas” efter någon av de delägare som innehar en större andel i företaget, kommer då att leda till att utdelningen delvis blir tjänstebeskattad hos delägare med ett lägre andelstal. I ett familjeföretag är det möjligen hanterbart, men i andra företag kan det säkert bli svårare att handskas med och i vissa fall kanske till och med skapa en osämja i delägarkretsen.
Vad kan familjen göra?
Ett alternativ för vår familj kan vara att barnen – före det kommande årsskiftet – säljer in sina andelar i företaget till var sitt eget aktiebolag. I nästa artikel ska vi titta närmare på det. Något lönebaserat utrymme aktualiseras då inte för barnen eftersom familjeföretaget inte kommer att vara ett dotterföretag till deras ägarbolag. Men för andelarna i ägarbolaget kommer barnen själva, redan fr o m 2026, att kunna tillgodoräkna sig ett helt grundbelopp (320 tkr) som gränsbelopp – utan att det påverkar föräldrarnas gränsbelopp. För barnet med lägst ägarandel är det till och med mer än det lönebaserade utrymmet enligt nuvarande regelverk. Det sammantagna gränsbeloppet för samtliga delägare kommer då att uppgå till ca 3 567 tkr (2 927 + 320 + 320), att jämföra med 3 500 tkr enligt dagens regler. Problemet med obalansen mellan föräldrarnas och barnens gränsbelopp per aktie får i så fall också sin ”lösning”, eftersom utdelningar till barnens ägarbolag är skattefria.
Jag talade nyligen med en kund till oss som diskuterat den aktuella problematiken med en av sina fåmansföretagskunder. Där hade föräldrarna under 2025 lämnat andelar i gåva till flera barn. När man insett den nu uppkomna skatterättsliga problematiken, övervägde man att ”riva” de utfärdade gåvobreven!
Helt klart är att det finns en hel del att diskutera och fundera över i de familjeägda fåmansföretagen! I vissa fall kanske ett holdingbolag under julgranen inte är en dum idé?
Kurs: Fira 3:12 dagen tillsammans med oss den 3/12!
Finns det något lämpligare att göra den 3/12 än att gå på 3:12-kurs dagen till ära?
För dig som känner ett behov av en grundlig och heltäckande genomgång av det kommande regelverket vill vi tipsa om vår kurs Nya 3:12-regler - så blir de! Klockan 9.00 - 11.30 går vi exempelvis igenom
- Hur gränsbelopp och lönebaserat utrymme beräknas – idag och från och med nästa år – stora tekniska förändringar
- Vilka delar av regelverket som förblir oförändrade – vissa förslag från utredarna genomförs inte
- Vem som gynnas respektive missgynnas, och hur du kan planera inför de nya reglerna – när kan ett nytt holdingbolag vara ett alternativ?
- Vad du redan nu behöver göra och ta hänsyn till – löneuttagskravet är borta redan 2025
Delta live - eller se den on-demand när det passar just dig!
