Många känner till vår svenska omsättningsgräns – för att slippa redovisa moms – på 120 000 kr exklusive moms som höjdes från 80 000 kr 2025. Vad det pratas mindre om är att det faktiskt är ganska komplicerade regler som är riktade till små företag.
Förutom en höjning av vår nationella gräns – den s.k. inhemska ordningen – finns från den 1 januari 2025 också en ny ordning – den gränsöverskridande ordningen. Den innebär att svenska företag kan få tillämpa undantaget från moms enligt de regler som gäller inhemska företag i andra EU-länder. På motsvarande sätt kan företag i andra EU-länder få tillämpa undantaget från moms enligt våra regler för små företag i Sverige.
På detta sätt åstadkoms konkurrensneutralitet mellan inhemska och utländska företag inom EU. Det är frivilligt för länderna att införa den inhemska ordningen och nästan alla medlemsstater har också gjort det.
Kraven för den gränsöverskridande ordningen
Ok – det låter ju ändå bra. Eller? Eftersom det är ett undantag att stå utanför momssystemet finns det en del detaljer att ha koll på.
Bara försäljningstransaktioner kan undantas från moms
Till att börja med är det bara leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som kan undantas. Detta innebär att undantaget från moms inte gäller inköp av varor och tjänster med omvänd betalningsskyldighet och import av varor. Ett företag som omfattas av den gränsöverskridande ordningen kan därför fortfarande vara skyldigt att betala moms, registrera sig för moms och fullgöra skyldigheterna enligt de ordinarie momsreglerna i den medlemsstat där förvärvet eller importen ägar rum.
Hmmm ok – för att det ska bli enkelt gäller det att försöka undvika inköp i andra EU-länder där nationell omvänd beskattning gäller och undvika att importera varor från länder utanför EU.
EU-länderna har rätt till vissa egna regler
En annan komplicerande omständighet är att det inte är säkert att alla försäljningstransaktioner omfattas av undantaget. Varje EU-land får nämligen införa begränsningar om vilka transaktioner som kan omfattas av undantaget från moms. En transaktion som genomförs i ett annat EU-land kan därmed vara momspliktig även om företaget omfattas av den gränsöverskridande ordningen, och trots att transaktionen skulle ha varit undantagen från moms för små företag om transaktionen istället hade genomförts i Sverige.
Villkoren ser därför olika ut i EU-länderna. Surprise! Kontentan kan bli att ett företag behöver registrera sig för moms för vissa transaktioner och tillämpa undantaget för andra. Men förhoppningsvis håller företaget inte på med just sådana transaktioner som inte kan omfattas av undantaget.
Det är också bra att känna till att företag kan välja vilka ordningar man vill tillämpa och i vilka länder. Exempelvis kan ett företag fullt ut välja att vara momsskyldig i Sverige – men välja undantag i ett eller flera EU-länder.
Aldrig mer än EUR 100.000 i EU-omsättning
För att få omfattas av den gränsöverskridande ordningen får företagets totala årsomsättning i alla 27 medlemsstater inte överskrida 100 000 euro.
Med årsomsättning menas här värdet av de leveranser av varor (även överföringar och uttag) och tillhandahållanden av tjänster som en beskattningsbar person gör inom EU under ett kalenderår (exklusive moms). Ja det är även vissa momsfria transaktioner i Sverige och även i andra EU-länder som ska räknas in. Så här har vi lite detaljer som kan göra det svårt att beräkna årsomsättningen rätt.
Därutöver får företagets årsomsättning i varje medlemsstat, där det vill tillämpa den gränsöverskridande ordningen, inte överskrida det nationella årliga tröskelvärdet i var och en av dem.
Administrationen då – är den enklare?
Om företaget har klarat sig genom nålsögat enligt kraven ovan så KAN man få lov att slippa lämna momsdeklarationer. Till en början måste man dock ansöka och få ett beslut och därefter ska andra uppgifter lämnas kontinuerligt till Skatteverket.
Förhandsanmälan och tilldelning av identifieringsnummer
- Till att börja måste företaget lämna in en förhandsanmälan till SKV för att begära tillträde till den gränsöverskridande ordningen och ange för vilka länder den ska gälla. SKV fungerar som kontaktpunkt mellan företaget och de andra medlemsstaterna. Förhandsanmälan måste innehålla information om det totala värdet av tidigare och nuvarande leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som utförts – inte bara i Sverige och i den eller de medlemsstater där företaget vill tillämpa den gränsöverskridande ordningen för små företag – utan även i alla andra medlemsstater.
- SKV tilldelar ett individuellt registreringsnummer (EX-nummer). Det är först när företaget fått detta nummer som det kan tillämpa undantaget i ett annat EU-land.
Rapport varje kvartal till Skatteverket
- Företaget ska lämna in en rapport till SKV varje kvartal för att rapportera omsättningen i alla 27 medlemsstaterna. Detta för att SKV ska kunna övervaka att företagets omsättning inte överskrider 100 000 euro samt att varje land där man valt undantag kan kontrollera att deras nationella omsättning inte överskrids.
Fakturering
- De företag som omfattas av någon av ordningarna kanske inte har en skyldighet att utfärda fakturor alls i det EU-landet (enligt momsregler). Om länderna har en faktureringsskyldighet så behöver företaget bara ställa ut förenklade fakturor (såsom i Sverige).
Alldeles för krångliga regler
Det finns ett gott syfta med att försöka förenkla momshanteringen för små företag inom EU. Men det blir inte enklare – tvärtom.
Både de nationella reglerna och EU-reglerna för att slippa vara med i momssystemet är – med andra ord – extremt krångliga. Man blir inte förvånad över att i princip alla småföretag – som skulle kunna stått utanför momssystemet i Sverige – väljer att fortsätta lämna in momsdeklarationer. Allt enligt en färsk rapport från Skatteverket.
