Lägenheter som hyrs ut i andra hand har i regel betydligt högre hyra än motsvarande lägenheter inom allmännyttan – det kan med andra ord bli väldigt dyrt för den anställde att skaffa sig bostad på det viset. Om arbetsgivaren betalar så uppkommer dessutom en förmån, med socialavgifter för arbetsgivaren och beskattning av den anställde, som följd.
Hyr bostad mot löneavdrag
En lösning som faktiskt är helt kostnadsneutral för arbetsgivaren är att låta den anställde själv finansiera den lägenhet som arbetsgivaren hyr.
Om finansieringen sker med en kombination av netto- och bruttolöneavdrag blir kostnaden för den anställde mycket lägre än den faktiska kostnaden för lägenheten, trots att den anställde kompenserar arbetsgivaren fullt ut.
Ett nettolöneavdrag sänker det skattepliktiga förmånsvärdet och därmed arbetsgivarens underlag för socialavgifter. För att arbetsgivaren ska slippa socialavgifterna för en bostadsförmån måste den anställde göra ett nettolöneavdrag som är lika med bostadens förmånsvärde.
Resten av vad bostaden kostar arbetsgivaren betalar den anställde genom ett bruttolöneavdrag. Då stannar hans kostnad vid den nettolön som han på det viset avstår från. Ju högre marginalskatt – desto lägre kostnad, alltså.
Exempel:
Arbetsgivaren hyr i andra hand en bostad åt en anställd till en kostnad av 17.000 kronor per månad.
Bostaden är en tvårumslägenhet i Stockholm på 50 kvadratmeter. Den schablonmässigt beräknade bostadsförmånen, på vilken arbetsgivaren ska betala socialavgifter, uppgår 2025 till 138 kronor per kvadratmeter och månad för Stor-Stockholm, dvs totalt 6.900 kronor per månad.
Om den anställde nu betalar 6.900 kronor av sin nettolön för att få disponera lägenheten så uppkommer ingen förmån alls ur arbetsgivarens perspektiv. För att kompensera arbetsgivaren för resterande 10.100 kronor av kostnaden för lägenheten sänker den anställde sedan också sin bruttolön.
Denna behöver dock inte sänkas med 10.100 kronor, eftersom en sänkning ju också innebär att arbetsgivaren slipper betala arbetsgivaravgifter. Det räcker därför att den anställde sänker sin bruttolön med 10.100 / 1,3142 = 7.685 kronor, om personen omfattas av fulla arbetsgivaravgifter.
För arbetsgivaren uppkommer då ingen kostnad alls för lägenheten, och den anställdes kostnad stannar vid nettobetalningen på 6.900 kronor plus den nettolön som bruttolöneavståendet om 7.685 kronor innebär.
Vid 50 procents marginalskatt innebär bruttolöneavståendet en utebliven nettolön om 3.842 kronor.
Genom kombinationen av netto- och bruttolöneavdrag kostar det alltså den anställde bara 6.900 + 3.842 = 10.742 kronor per månad att bo i lägenheten.
Kalkylen är alltid lönsam för den anställde, även vid lägre marginalskatt.
En anställd som har en marginalskatt på bara 30 procent hamnar till exempel på en total kostnad för boendet på drygt 12.280 kronor per månad. Detta ska då jämföras med vad det hade kostat den anställde att själv hyra motsvarande bostad i andra hand.
Den anställdes beskattning
En komplikation i sammanhanget är att den anställde i sin egen inkomstdeklaration ska ta upp en bostadsförmån till marknadsvärdet. Marknadsvärdet är i och för sig inte nödvändigtvis vad arbetsgivaren betalar för att hyra lägenheten i andra hand, utan bruksvärdeshyran, eftersom vi ju har en hyresreglering i Sverige.
Bruksvärdeshyran kan dock vara högre än det schablonmässigt beräknade förmånsvärdet, om det rör sig om en nyproducerad lägenhet. Om det däremot t ex rör sig om en äldre innerstadslägenhet så blir någon extra beskattning ofta inte aktuell för den anställde. Observera också att förmån av möbler och hushållsel ska värderas särskilt.