En ny skattereform ligger i korten. Det är en av punkterna i Januariavtalet och syftet är bland annat att öka Sveriges konkurrenskraft. Spaltmetrar har skrivits från olika politiska håll med olika uppfattningar om vilka förändringar som krävs.
Diskussionerna i frågan tenderar dock att föras med breda penseldrag, vilket är både naturligt och nödvändigt. Det vore dock olyckligt om de stora perspektiven helt tilläts överskugga vinsterna av en genomlysning och ett ifrågasättande av många detaljerade regler i vårt skattesystem.
Önskvärt med enklare regler
Vi har idag en mängd specifika regler som i praktiken är mycket svåra att följa och som dessutom innebär beskattning av eller avdrag för småbelopp, men till priset av stora arbetsinsatser.
Det vore därför önskvärt att i samband med en skattereform våga förenkla kraftigt. Våga införa schabloner, höja fribelopp rejält och rentav slopa avdragsrätt eller skatteplikt helt där skatteintäkter och skattebörda knappt påverkas alls.
De allra flesta vill nämligen göra rätt för sig. Alla vet nog också att det inte alltid är så lätt. Den som till exempel har sålt aktier, Bitcoin eller en privatbostad har sannolikt fått en välgrundad uppfattning om dessa svårigheter.
Några exempel från företagsvärlden
I företagssektorn är detta enormt mycket mer påtagligt. Försök till exempel att räkna ut det skattepliktiga värdet av att få ladda en elbil, privat eller tjänstebil, på arbetsplatsen. Det är närmast ogörligt. Och då rör det sig om småbelopp, som mest kanske en tusenlapp i skatt per år och lika mycket i arbetsgivaravgifter för arbetsgivaren, för en anställd som på arbetsplatsen laddar el för hela årets privatkörning. Och allt detta ska hanteras av anställda, lönepersonal, redovisare med flera.
Att exemplifiera blir gärna svårbegripligt, men exemplen är många. En person kanske visstidsanställs för ett kortare jobb på annan ort, och får bo på hotell på orten under tiden. Arbetsgivaren måste då veta den exakta storleken på hotellrummet, i antal kvadratmeter, för att kunna fullgöra sin skyldighet att betala arbetsgivaravgifter på bostadsförmånen.
För ett hotellrum på 15 kvadratmeter under en hel månad blir arbetsgivaravgiften mellan 350 och 500 kronor, beroende på var i landet hotellet ligger. Den kan också bli ännu lägre, beroende bland annat på den anställdes ålder. Någon beskattning av den anställde blir ofta inte ens aktuell, på grund av reglerna om tillfälligt arbete.
Den som vinner en stegtävling på jobbet och får en trisslott i pris ska betala skatt på förmånen. Detsamma gäller den som får ett par träningsskor av arbetsgivaren. Däremot kan den anställde få en t-shirt eller en enklare träningsoverall försedd med arbetsgivarens reklamtryck skattefritt. När upphör en träningsoverall att vara av enklare slag? Hur dyr får en skattefri t-shirt vara?
Var går gränsen mellan enklare förtäring och en måltid? Vilka måltider eller andra förmåner kan erbjudas skattefritt och under vilka förutsättningar? Hur ska vissa skattepliktiga småförmåner kunna åsättas ett marknadsvärde utan att frågan behöver riskera att hamna i domstol?
Uppräkningen skulle kunna göras närmast oändlig, och den kanske verkar löjlig, men det är inte poängen. Poängen är att frågor som dessa dagligen – till mycket stora kostnader men i sammanhanget sannolikt försumbara skatteintäkter – hanteras av svenska företag, just eftersom de vill göra rätt. Vad kostar inte detta i utebliven konkurrenskraft och i skepsis gentemot skattesystemet?
Förslag på ett modernare skattesystem
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har gett Klas Eklund i uppdrag att ta fram förslag på hur en ny övergripande skattereform skulle kunna se ut. Han har själv sagt att det inte är frågan om att uppfinna hjulet på nytt, utan om att göra skattesystemet modernare och mer strömlinjeformat. Det låter lovvärt. Vi hoppas därför att han inte bara tittar på de stora frågorna, utan också plockar fram rödpennan när det gäller de små detaljerna. Det skulle gagna alla.
