En person kan högst tillgodoföras ett grundbelopp per år. För delägare som har andelar i fler än ett företag införs en särskild fördelningsregel – ingen valfrihet som i dagens förenklingsregel alltså. Vad innebär detta i praktiken? Svaren får du i denna artikel.
I en tidigare artikel har vi gått igenom de nyheter i löneunderlagsregeln som regeringen föreslår i lagrådsremissen. Vi bjöd också på ett verktyg som beräknar delägarens lönebaserade utrymme och nivån på den lön som delägaren eller en närstående måste ta ut för att maximera utrymmet.
Innan det lönebaserade utrymmet beräknas ska varje delägare tillgodoföras ett grundbelopp. I denna artikel ska vi titta närmare på det. Vi har också skapat ett verktyg som hjälper dig med beräkningen av grundbeloppet och som redovisar hur det – när så är nödvändigt – ska proportioneras när delägaren äger kvalificerade andelar i flera fåmansföretag.
Från valfrihet i förenklingsregeln till tvingande fördelning av ett grundbelopp
Sedan 2006 års reformering av 3:12-regelverket har ägare till kvalificerade andelar i ett fåmansföretag haft möjlighet att välja mellan den s k förenklingsregeln (även kallad schablonregeln) och huvudregeln vid beräkning av årets gränsbelopp. Storleken på det schablonberäknade gränsbeloppet har justerats vid flera tillfällen och uppgår enligt nuvarande regler till 2,75 inkomstbasbelopp (IBB) för samtliga andelar i företaget, ca 210 000 kr. Förenklingsregeln får användas för att beräkna gränsbeloppet för andelarna i högst ett företag varje år. Om andelar ägs i flera fåmansföretag väljer ägaren själv – från år till år – för vilket innehav förenklingsregeln ska användas. För övriga innehav hänvisas till huvudregeln.
Vid beräkningen av årets gränsbelopp enligt de föreslagna reglerna ska ett grundbelopp – motsvarande fyra inkomstbasbelopp – först fördelas på andelarna i företaget, ca 320 000 kr. Samtidigt får den som äger kvalificerade andelar i flera företag, totalt sett inte tillgodoräkna sig mer än ett grundbelopp.
Om summan av de grundbelopp som beräknats uppgår till mer än fyra inkomstbasbelopp, ska en fördelning av grundbeloppet över samtliga innehav ske – i proportion till storleken på andelsinnehaven i företagen. Någon möjlighet att själv styra över hur beloppet ska fördelas finns alltså inte.
Förbättrat gränsbelopp för de flesta – men inte för alla
Grundbeloppets storlek innebär att det schablonmässigt beräknade gränsbeloppet ökar med 1,25 IBB jämfört med idag – ca 100 000 kr. Storleken på grundbeloppet motsvarar det gränsbelopp som ”går förlorat” vid minskningen av delägarens löneunderlag med åtta inkomstbasbelopp, det s k löneavdraget.
Förenklingsregeln används idag i ungefär 75 procent av alla K10-blanketter som lämnas in till Skatteverket. Nivån på grundbeloppet medför därför – för de allra flesta fåmansföretagare – en betydande förbättring vad gäller det årliga gränsbeloppets storlek. Det gynnar i huvudsak ägare till de allra minsta fåmansföretagen – där ägaren idag använder förenklingsregeln.
För ca 20 procent av fåmansföretagarna innebär dock de föreslagna förändringarna ett försämrat gränsbelopp. Alla delägare ska minska sin andel av löneunderlaget med ett löneavdrag (8 IBB) – oavsett ägarandel i företaget. Det enda undantaget föreslås för samägande makar, som ska göra ett gemensamt löneavdrag.
Grundbeloppet kompenserar för löneavdraget – men tillgodoförs endast utifrån ägarens andelstal i bolaget. Delägare som använder löneunderlagsregeln får alltså ett lönebaserat utrymme som är ca 320 000 kr (50 % av 8 IBB) lägre än enligt dagens regler. Äger man samtliga andelar i företaget – och inga andelar i något annat fåmansföretag – resulterar det i ett nollsummespel till följd av grundbeloppet (4 IBB).
I alla andra fall blir det lönebaserade utrymmet lägre än enligt dagens regler – löneavdraget minskar gränsbeloppet med ett belopp som är större än vad som tillgodoförs i form av grundbelopp. Dessutom slopas uppräkningen av sparat utdelningsutrymme och räntan kopplad till omkostnadsbeloppet begränsas.
Att inte längre själv kunna bestämma till vilket andelsinnehav det schablonmässiga gränsbeloppet ska hänföras när andelar innehas i flera företag, kan i sig innebära en försämring – dvs en skärpt beskattning jämfört med dagens regler. Det gäller exempelvis när andelar innehas i ett företag där utdelningsbara medel finns, men där löneunderlag saknas. Idag kan det årliga gränsbeloppet för andelarna i företaget beräknas till 2,75 IBB. I det nya regelverket måste en del av grundbeloppet hänföras även till övriga andelsinnehav, där gränsbeloppen kanske är tillräckligt stora till följd av att löneunderlag finns. Framtida utdelningar och kapitalvinster riskerar då att bli hårdare beskattade.
Vilket inkomstbasbelopp ska användas och när ska ett grundbelopp beräknas första gången?
De nya reglerna föreslås träda ikraft fr o m beskattningsåret (inkomståret) 2026. Årets gränsbelopp beräknas för andelar som innehas vid ingången av varje beskattningsår. Det nya grundbeloppet kommer alltså att påverka beskattningen av utdelningar som beslutas och kapitalvinster som uppkommer redan fr o m 2026.
När gränsbeloppet idag beräknas enligt förenklingsregeln utgår man från inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. I denna del föreslås inte någon förändring vad gäller grundbeloppet – föregående års inkomstbasbelopp ska användas. När årets gränsbelopp för första gången ska beräknas enligt de nya regelverket – i K10-blanketten som lämnas 2027 – är det alltså 2025 års inkomstbasbelopp som bestämmer storleken på grundbeloppet. Det uppgår då till 322 400 kr (4 x 80 600) för samtliga andelar i företaget.
Med vårt verktyg får du koll – på grundbeloppet och hur det ska fördelas över flera innehav
I vår enkla men effektiva räknesnurra beräknas delägarens grundbelopp enligt de föreslagna reglerna. Verktyget hanterar även proportioneringen av grundbeloppet för delägare som äger andelar i flera fåmansföretag.
Vissa uppgifter behöver läggas in i verktyget:
- Storleken på inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. Vid beskattningsåret 2026 används 2025 års inkomstbasbelopp (80 600 kr).
- Under ”Delägarens andelsinnehav”: Totalt antal andelar i de företag där delägaren innehar kvalificerade andelar vid ingången av beskattningsåret, samt det antal andelar som delägaren då äger. I verktyget finns utrymme att hantera innehav i upp till sex olika företag.
Utifrån ovanstående uppgifter beräknas och presenteras delägarens grundbelopp för respektive innehav. De fyra inkomstbasbeloppen proportioneras, under ”Proportionering av grundbeloppet”, i de fall det är nödvändigt.
Genom att uppge vilket beskattningsår beräkningarna avser, presenteras vilket års inkomstbasbelopp som ska användas (året före beskattningsåret) och vilket år redovisningen ska ske i blankett K10. Dessutom kan information om delägaren och företagen läggas in i kalkylbladet.
Under beräkningarna lämnas viss förtydligande information kring beräkningarna samt uppgift om vilka lagrum som är tillämpliga.
Klicka här för att komma till räknesnurran
Gränsbeloppets övriga delar
Utöver grundbeloppet består årets gränsbelopp enligt de föreslagna reglerna av det lönebaserade utrymmet, som vi skrivit om i en tidigare artikel (se länk ovan).
Dessutom får en ränta på omkostnadsbeloppet, motsvarande statslåneräntan plus nio procentenheter, läggas till. Räntenivån är oförändrad jämfört med idag. Dock gäller att räntan endast tillgodoförs den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr.
Slutligen får det sparade utdelningsutrymmet läggas till årets gränsbelopp. Dock utan någon ränteuppräkning, som sker idag.
