Expert Internationellt Arbete

Fråga:

Ett svenskt byggföretag hyr in hantverkare från ett bemanningsföretag i Estland. Hantverkarna är anställda av det estniska bolaget och får sin lön av det estniska bolaget. Det estniska bolaget har inget fast driftställe i Sverige. Det svenska byggföretaget får varje månad en faktura från det estniska företaget med lönekostnaderna för den inhyrda personalen. Det svenska byggföretaget anses vid en sammanvägd bedömning ha kontroll och ledning över de inhyrda hantverkarna och byggföretaget ses därför som den ekonomiska arbetsgivaren. Vilka skyldigheter har det estniska bemanningsföretaget i Sverige från och med den 1 januari 2021? 

Svar:

I och med införandet av det ekonomiska arbetsgivarbegreppet har det utländska företaget följande skyldigheter:

• Registrera sig hos Skatteverket som arbetsgivare och lämna månatliga arbetsgivardeklarationer.
  
  
• Innehålla och rapportera skatt från lön för anställda som arbetar i Sverige. Om de anställda vistas högst 15 arbetsdagar i följd och maximalt 45 arbetsdagar per kalenderår i Sverige rör det sig, enligt de nya bestämmelserna, inte om uthyrning av arbetskraft och ingen skattskyldighet för tjänsteinkomsten uppstår i Sverige. Även betalning av svenska arbetsgivaravgifter kan bli aktuellt i de fall de anställda inte har A1-intyg.
  
  
• Lämna särskilda uppgifter till Skatteverket för bedömning av skattskyldigheten.

Fråga:

Var gäller om ett svenskt byggföretag använder sig av utländska företagare med enskilda firmor i hemlandet? Påverkas de av de nya bestämmelserna om ekonomisk arbetsgivare som gäller sedan den 1 januari 2021? 

Svar:

En begränsat skattskyldig fysisk person som bedriver näringsverksamhet i Sverige ska beskattas här om verksamheten bedrivs från ett fast driftställe i Sverige.

Att Sverige numera tillämpar ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp innebär inte någon förändring för begränsat skattskyldiga fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Det avgörande är även fortsättningsvis att verksamheten bedrivs inom ramen för ett avtal om utförande av tjänster som har slutits mellan två företag och inte inom ramen för en anställning.

Däremot påverkar förändringarna i skatteförfarandet även utländska enskilda näringsidkare. Även de behöver visa godkänd F-skatt för att det svenska företaget inte ska bli skyldigt att innehålla 30% skatt vid betalningen av fakturan. Utländska företag utan fast driftställe i Sverige kan få F-skatt utan skattedebitering.

En konsekvens av de nya reglerna är därför att fler utländska företag än tidigare kommer registrera sig för F-skatt för att det undvika att den svenska utbetalaren gör skatteavdrag på ersättningen.

Sannolikt kommer ökningen av antalet ansökningar om F-skatt kombinerat med skyldigheten att lämna särskilda uppgifter leda till att fler utländska företag kommer att bedömas få ett fast driftställe i Sverige.

Fråga:

Vårt företag har anställt en person från Indien. Personen bor och arbetar i Sverige och vi har bekostat den anställdes arbetstillstånd. Är detta en skattepliktig förmån för den anställde? 

Svar:

Det är skillnad på den skattemässiga hanteringen av ett initialt arbetstillstånd och en eventuell förlängning av tillståndet.

Det initiala arbetstillståndet gäller för de först 24 månaderna och gäller bara hos den arbetsgivare och för det yrke som står i beslutet. Om arbetsgivare betalar ett sådant arbetstillstånd så uppkommer ingen skattepliktig förmån för den anställda.

Kostnader för att förlänga ett arbetstillstånd är däremot inte skattefria. Det beror på att tillståndet efter en sammanlagd tillståndstid om 24 månader bara knyts till ett visst slag av arbete, och inte längre till en viss arbetsgivare. Om arbetsgivaren betalar ett sådant arbetstillstånd så uppkommer det en skattepliktig förmån för den anställde.

Kostnader för eventuella medföljande familjemedlemmars arbetstillstånd är inte heller skattefria. Om en arbetsgivare betalar tillstånden för familjemedlemmar är detta en skattepliktig förmån för den anställde. Det spelar ingen roll om det är fråga om det initiala arbetstillstånden eller eventuell förlängning.

Fråga:

Företaget T AB har haft en utländsk IT-expert, A, anställd för arbete här i Sverige under perioden mars år 1–februari år 4. Den 15 mars år 4 flyttar A tillbaka med sin familj till hemlandet. A har haft ett s k expertskattebeslut från Forskarskattenämnden för den aktuella perioden, vilket innebär att endast 75 % av lönen och eventuella förmåner är skattepliktig. I slutet av april år 4 betalar T AB ut en resultatbonus till A som är kopplad till hans arbetsperiod i Sverige. Vilket skatteavdrag ska T AB göra på bonusbeloppet?

Kan efterskottsbetalningen omfattas av beslutet om expertskatt? 

Svar:

Eftersom A är bosatt utomlands vid utbetalningstillfället är han begränsat skattskyldig för bonusutbetalningen här. Under sådana förhållanden blir SINK-reglerna tillämpliga. Det betyder att skatteavdraget uppgår till 22,5 % under 2026 (20 % fr o m 2027). SINK-ansökan görs hos Skatteverket på blankett SKV 4350.

När det gäller expertskattebeslutet så kan detta även omfatta en efterskottsbetalning. Det framgår av RÅ 2006:29. Förutsättningen är då att ersättningen kan hänföras till det arbete som utförts under den tiden som beslutet avser. Detta alltså även beloppet uppburits först efter periodens utgång.

Förutsatt att SKV beslutar om SINK-skatt kan T AB alltså göra skatteavdrag enligt SINK-reglerna på 75 % av bonusutbetalningen till A.  

Fråga:

Om en medarbetare arbetar och bor i Sverige, men kommer från ett annat EU-land ex Litauen. Vad är det som avgör var personen ska vara socialförsäkrad och till vilket land som de sociala avgifterna ska betalas?  

Svar:

Betalningen av arbetsgivaravgifter beror på den anställdes socialförsäkringstillhörighet. För anställda från ett annat EU/EES-land bestäms socialförsäkringstillhörigheten av lagvalsreglerna i EU-förordning 883/04. Den anställdes socialförsäkringstillhörighet dokumenteras med ett A1-intyg.

Utgångspunkten är att en person som arbetar och bor i Sverige är omfattad av svensk socialförsäkring. Det betyder att den anställde har rätt till ersättningar (sjukpenning, föräldrapenning mm) från det svenska systemet och att svenska arbetsgivaravgifter ska betalas.