Utdelning dras tillbaka – vad händer med skatten?

I tider av Corona har en del företag beslutat att dra tillbaka sitt förslag på vinstutdelning eller att skjuta på utdelningen. Bolagsstämman kan också redan ha fattat beslut om utdelning, som sedan inte betalas ut eller kanske till och med betalas tillbaka till bolaget. Vad händer då med skatten?

Published: March 26, 2020

Share page:

Utdelning till aktieägarna ska beskattas enligt den så kallade kontantprincipen. För kupongbolag (vanligaste formen) anses utdelningen disponibel – och skattepliktig – när bolagsstämman fattat beslut om utdelningen. För avstämningsbolag (t ex börsbolag) beskattas utdelningen när utbetalningen har skett.

Inget beslut om utdelning

Om bolagsstämman beslutar att någon utdelning inte ska ske kommer alltså aktieägarna inte att beskattas för den föreslagna utdelningen. Detta eftersom aktieägarna aldrig kunnat disponera över utdelningen.

Att skjuta fram utdelningen

Stämman kan också fatta beslut om att utdelningen ska göras vid en viss senare utbetalningstidpunkt. Då är utdelningen i stället disponibel och ska beskattas först denna dag.

Enligt Skatteverket anses dock utdelningen vara disponibel – och skattepliktig – senast dagen innan nästa årsstämma (se 18 kap 3 § aktiebolagslagen). Det gäller även om samtliga aktieägare har accepterat ett beslut om en ännu senare utbetalningsdag (Skatteverket 2016-03-30, dnr 131 145541-16/111).

Beslutad utdelning tas tillbaka – klander

Ett beslut om vinstutdelning som strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen kan klandras. Detta ska – enligt huvudregeln – göras inom tre månader från beslutet (av aktieägare, styrelse, styrelseledamot eller verkställande direktör).

Det finns dock en möjlighet att klandra ett beslut om utdelning även efter detta (7 kap 51 § ABL). Det gäller t ex om man inte följt aktiebolagslagens regler om att skydda borgenärer.

Skatteverket anser att om någon av parterna klandrar ett beslut om utdelning och får det upphävt på civilrättsliga grunder ska inte aktieägaren beskattas för utdelningen. Detta under förutsättning att aktieägaren har betalat tillbaka utdelningen. Samma gäller om utdelningen aldrig hunnit att betalas ut.

Om en aktieägare har blivit beskattad för utdelningen år 1 och återbetalning sker år 2 anser Skatteverket att omprövning ska ske av beskattningsår 1.

Frivillig återbetalning eller avstå från utdelningen

Vad händer om en aktieägare skulle avstå från en beslutad utdelning – eller betala tillbaka en redan utbetald utdelning – som inte klandrats eller inte strider mot aktiebolagslagen? Ja, då anser Skatteverket att utdelningen har varit disponibel och ska därför beskattas hos aktieägaren.

Återbetald utdelning ses som ett tillskott

Om en civilrättsligt giltigt beslutad utdelning inte tas ut, utan istället görs om till ett aktieägartillskott, ska utdelningen också beskattas. Detta eftersom aktieägaren anses ha kunnat disponera över utdelningen.

När den fordran som aktieägaren har på bolaget omvandlas till ett tillskott kommer motsvarande belopp att anses vara aktieägarens omkostnadsbelopp för tillskottet.

Om det är fråga om ett villkorat tillskott och det sker en senare återbetalning av tillskottet, sker då inte någon ytterligare beskattning.

Om man gör om fordran till ett ovillkorat aktieägartillskott kommer värdet av fordran (vid omvandlingstillfället) att ses som en del av omkostnadsbeloppet för aktierna. Detta gör att man kan få avdrag för en eventuell förlust vid en försäljning av aktierna eller att bolaget går i konkurs.

Nyhetsbrev | Tholin Info

Vill du få de senaste nyheterna inom skatt och moms direkt i din inkorg?

Prenumerera nu