Det är den anställdes socialförsäkringstillhörighet under arbetsperioden i utlandet som styr i vilket land arbetsgivaravgifter ska betalas. Vilket lands socialförsäkringssystem som den anställde omfattas av bestäms av reglerna i EU-förordning 883/04, internationella konventioner om social trygghet och intern svensk lagstiftning.
Gemensamt för de olika reglerna om socialförsäkring är att en anställd som utgångspunkt ska vara socialförsäkrad i arbetslandet. Det finns dock möjlighet för utsändning och för den anställde att under en tidsbegränsad period kvarstå i svensk socialförsäkring. Regelverken har olika villkor och tidsgränser för när en arbetsperiod i utlandet ska ses som en utsändning.
Informationen nedan gäller för anställda som sänds ut av privata arbetsgivare. Särskilda regler gäller för statligt utsända och biståndsarbetare.
Utsändning till EU/EES, Schweiz eller Storbritannien
Enligt EU-förordning 883/04 är en anställd normalt försäkrad i det land där han eller hon arbetar. Den som sänds ut av sin svenska arbetsgivare för att arbeta i ett annat EU-land under högst 24 månader fortsätter dock att vara försäkrad i Sverige.
Detta förutsätter dels att den utsände inte ersätter någon annan som varit utsänd, dels att personen i fråga omfattades av svensk socialförsäkring under minst en månad innan utsändningen påbörjades.
För att visa att den anställde är försäkrad i Sverige under utsändningsperioden behövs ett intyg om tillämplig lagstiftning, ett så kallat A1-intyg. Intyget innebär att arbetsgivaren inte behöver betala arbetsgivaravgifter i arbetslandet.
Ansökan görs till Försäkringskassan och görs på blankett FK 6220.
Exempel – Svenska arbetsgivaravgifter vid utsändning till Norge
Stina ska sändas ut av sin svenska arbetsgivare för att arbeta i Norge i högst två år. Arbetsgivaren kommer att fortsätta att bedriva verksamhet i Sverige under den tiden. Stina ersätter inte någon annan utsänd person på arbetsplatsen i Norge och Stina omfattas av svensk socialförsäkringslagstiftning vid utsändningstidpunkten.
Stina kan därför kvarstå i svensk socialförsäkring under utsändningen till Norge och arbetsgivaren fortsätter att betala svenska arbetsgivaravgifter på lönen för arbete i Norge. Socialförsäkringstillhörigheten dokumenteras med ett A1-intyg. Genom intyget befrias både arbetsgivaren och Stina från att betala sociala avgifter i Norge och undviker på så sätt dubbla avgifter.
Om utlandsuppdraget varar längre än två år finns möjlighet att ansöka om en förlängning via ett dispensförfarande så att den anställde kan fortsätta att tillhöra svensk socialförsäkring. En förlängning beviljas om myndigheterna i Sverige och arbetslandet är överens och om det är i den utsända medarbetarens intresse.
Utsändning till ett konventionsland
Sverige har konventioner eller avtal om social trygghet med ett 20-tal länder. Vissa av dessa konventioner reglerar bara de pensionsrelaterade förmånerna. Dessa konventioner är Kanada och Quebec, USA, Indien, Sydkorea, Filippinerna och Japan.
Det betyder att en svensk arbetsgivare, som sänder ut personal till någon av dessa länder bara ska betala de pensionsanknytna svenska arbetsgivaravgifterna.
Utsändningsregeln varierar mellan konventionerna. I vissa konventioner blir regeln exempelvis inte tillämplig om utsändningen från början är avsedd att pågå under längre tid än konventionens tidsgräns.
Den som är utsänd ska kunna dokumentera socialförsäkringstillhörigheten genom ett konventionsintyg. Konventionsintyget utfärdas av Försäkringskassan efter ansökan.
Exempel – Svenska arbetsgivaravgifter vid utsändning till USA
Svante ska sändas ut av sin svenska arbetsgivare för att arbeta i USA i 3 år. Det finns en konvention om social trygghet mellan Sverige och USA, som gör det möjligt för Svante att delvis kvarstå i svensk socialförsäkring i upp till 5 år. Konventionen med USA omfattar dock bara den del av socialförsäkringen som handlar om pensioner. Arbetsgivaren ska därför bara betala de pensionsrelaterade svenska arbetsgivaravgifterna under utsändningsperioden.
Utsändning till land där konvention saknas
Om varken EU:s förordningen eller någon socialförsäkringskonvention är tillämplig gäller svensk intern rätt för att bedöma om svenska arbetsgivaravgifter ska betalas under utsändningsperioden.
En anställd som sänds ut till ett land som Sverige inte har avtal om social trygghet med är fortsatt försäkrad i Sverige om utsändningstiden är avsedd att vara kortare än ett år. Om utsändningen varar längre är den anställde inte socialförsäkrad i Sverige.
Det betyder att den anställde vid utsändning under högst ett år som utgångspunkt står kvar i svensk socialförsäkring och arbetsgivaren betalar då arbetsgivaravgifter i Sverige under utsändningsperioden.
Exempel – Svenska arbetsgivaravgifter vid utsändning till Indonesien
Sigrid ska sändas ut av sin svenska arbetsgivare för att arbeta i Indonesien i 2 år. Sverige har ingen socialförsäkringskonvention med Indonesien. Eftersom utsändningsperioden överstiger ett år kan Sigrid inte vara socialförsäkrad i Sverige. Inga svenska arbetsgivaravgifter ska därför betalas under utsändningsperioden.
Man behöver därför se över Sigrids socialförsäkringsskydd och eventuellt teckna kompletterande privata försäkringar.
