Numera räcker det att ha kvar anställdas utläggskvitton i digital form. När papperkvitton nu kan slängas ska det finnas interna rutiner som säkerställer att bokföringslagens nya regler är uppfyllda (se Bokföringsnämndens uppdaterade vägledning).
Det är företaget som väljer hur kvitton ska sparas, men företaget har också det fulla ansvaret. Det ska finnas kontrollfunktioner, rutiner för överföring och bevaring, rutiner för säkerhetskopiering och systemdokumentation med mera.
Allt för att säkerställa att all räkenskapsinformation finns med och bevaras på ett sådant sätt att den kan tas fram under hela bevarandetiden – dvs normalt sju kalenderår efter balansdagen.
All information – som är räkenskapsinformation – måste ha förts över till ett säkert och beständigt format genom att till exempel fota, skanna eller kopiera underlaget. Här har du några tips.
Glöm inte heller att momslagen fortfarande har en massa krav på att fakturan ska innehålla ett antal uppgifter för att företaget ska få avdrag för momsen. Bland annat ska säljarens momsregistreringsnummer och köparens (ditt företags) namn och adress normalt finnas med på kvittot.
För vissa fakturor godkänner Skatteverket att arbetsgivaren kan få avdrag för moms även om fakturan är ställd till en anställd. Det gäller kost, logi, representation, facklitteratur, resor samt motion och friskvård. Observera att övriga krav som ställs på en faktura ska vara uppfyllda även för denna typ av kostnader.
Det finns också en generell förenkling för fakturor på mindre belopp, så kallad förenklad faktura. Det gäller bland annat för fakturor som inte överstiger 4 000 kr inklusive moms. Då medges momsavdrag även om kvittot endast innehåller följande:
Om anställda har haft ett utlägg för arbetsgivarens räkning behöver man därför ha lite olika rutiner beroende på vad den anställde har köpt.
Normalt anges den anställdes namn och adress på fakturan vid inköp via nätet. Arbetsgivaren förlorar momsavdraget när beställningen gjorts i den anställdes namn – även om beloppet understiger 4 000 kr. Detta om utlägget inte avser kost, logi, facklittertur, representation, motion/friskvård eller resor.
Det innebär att momsavdraget går förlorat när en anställds gör utlägg för arbetsredskap – t.ex. programvaror, licensrätter med mera. Om inköpet görs från leverantörer i utlandet kan det också finnas en feldebiterad svensk moms på köpet, eftersom leverantören tror att köparen är en svensk privatperson.
Ha därför även en särskild policy kring utlägg som sker via nätet. Viktigt är då bland annat att de anställda beställer i företagets namn och att de anger företagets VAT-nummer (momsregistreringsnummer) vid beställningen. Läs mer om Anställdas inköp via nätet.
Anställda använder ibland företagets kreditkort när inköp görs. Det kan vara inköp på nätet, inköp vid tjänsteresor eller inköp i butiker (arbetsredskap, telefoner, datorer, kontorsmöbler med mera).
Skatteverket anser att det är det underliggande kvittot/fakturan som ska bevaras och som ska uppfylla momslagens krav på faktura. Om inköpet överstiger 4.000 kr (inkl moms) bör alltså det underliggande kvittot/fakturan även innehålla det inköpande företagets namn och adress.
Det räcker inte att själva kontokortsfakturan är ställd på företaget. Kontokortsfakturan är bara en betalningsuppmaning från kreditkortsföretaget som förmedlar betalningen från köparen till den verkliga säljaren/leverantören.
Skatteverket kan alltså vägra avdrag för moms om det underliggande kvittot inte uppfyller momslagens krav, även om kreditkortsfakturan är ställd på företaget.
Väldigt mycket att hålla reda på med andra ord. Som en enkel grundregel vid utlägg kan det – på grund av komplexiteten – vara bra att ha en intern huvudregel. Se till att de anställda begär att få ett kvitto där arbetsgivarens namn och adress finns med – och företagets VAT-nummer vid köp från utländska leverantörer.