Företag hjälper ibland till vid krig, pandemier, naturkatastrofer och samhällsviktiga projekt. Eller stödjer allmännyttiga ideella föreningar. Detta genom att skänka varor, tjänster eller andra gåvor och sponsring. Det kan vara kläder, skyddsutrustning, pengagåvor, hjälp till sjukvårdsinsatser, el- och värmeutrustningar och andra akuta hjälpinsatser.
Dagens regler är helt förlegade och måste ändras. Och nu börjar det äntligen röra på sig. En utredning har föreslagit att företag – från och med 1 januari 2026 – ska kunna få skattereduktion för pengagåvor.
En annan utredning föreslår att företag – från och med 1 juli 2026 – ska slippa uttagsmoms när de skänker livsmedel till vissa allmännyttiga stiftelser, ideella föreningar och trossamfund. Se mer nedan.
Om skänkta varor eller tjänster har ett marknadsvärde finns en risk att företagen måste betala extra skatt på värdet av de skänkta produkterna och ibland även moms på kostnaden – så kallad uttagsbeskattning.
Exempel:
AB Dieselvärme har kommit överens med sina anställda om att tillverka ett antal extra portabla elverk, som skickas till krigshärjade områden i Ukraina. Detta utan att företaget får betalt för produkterna. Trots att hjälpinsatsen är enormt viktig för mänsklig överlevnad finns en risk att AB Dieselvärme måste betala inkomstskatt på marknadsvärdet av elverken. Staten får alltså in extra skatt för insatser som är till stor hjälp för samhället i stort.
Det finns visserligen undantag, till exempel för gåvor som inte har något värde och för vissa varuprover. Företaget kan också slippa uttagsbeskattning om man kan visa att hjälpinsatserna leder till motsvarande ökade intäkter för den egna verksamheten. Detta är dock ofta är väldigt svårt att bevisa.
Det är inte logiskt – och också helt otidsenligt – att företag ska behöva betala extra skatt för varornas eller tjänsternas värden när företagen hjälper till vid projekt eller stödjer ideella organisationer – som är samhällsnyttiga.
För staten borde det räcka att dessa gåvor minskar på samhällets egna kostnader. Det borde därför finnas tydliga regler att företagen inte ska behöva betala extra skatt eller moms för sådana gåvor och inte heller för pengagåvor till samhällsnyttiga organisationer.
Det kan vara svårt att sätta gränser för när företagen ska slippa extrabeskattning av gåvorna. Vilket kan göra att ny lagstiftning aldrig blir av. Men man kan ju börja med några – som jag tycker – självklara exempel:
Nu börjar det äntligen hända något! En utredning har föreslagit att företag och organisationer ska kunna få skattereduktion för vissa pengagåvor (SOU 2024:90).
Enligt förslaget ska en juridisk person som lämnar en gåva till en godkänd hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning ha rätt till skattereduktion. Gåvan ska vara minst 2 000 kronor:
Skattereduktionen föreslås gälla för gåvor som lämnats efter den 31 december 2025.
Dagens regler om uttagsmoms kan innebära att varor som skulle kunna komma till användning i stället kasseras.
En utredning har därför föreslagit att donation av livsmedel ska undantas från momsplikt genom ett så kallat kvalificerat undantag (SOU 2025:30). Det ska gälla när donationen görs till en allmännyttig stiftelse, ideell förening eller ett registrerat trossamfund.
En förutsättning är att mottagaren är en godkänd gåvomottagare enligt lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva och främjar eller bedriver social hjälpverksamhet. Dessa regler föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Nu hoppas vi mycket på att det snabbt sker en förändring! Vid en tydlig och hållbar lagstiftning kommer företagens vilja till hjälpinsatser att öka. Genom att företagen skänker varor, tjänster eller på annat sätt bidrar till samhällsnyttiga projekt kommer samhället att få en långsiktig och hållbar kostnadsminskning.
Allt som är positivt för en hållbar utveckling borde vara mycket mer prioriterat. Håller ni med?