Här presenterar vi ett axplock av intressanta frågor som våra abonnenter har ställt om det nya regelverket – och våra svar.
1. Kan ett tappat gränsbelopp kompenseras genom gåvor?
En far och flera av hans barn äger tillsammans ett bolag där betydande löneunderlag (kontanta ersättningar) finns. Effekten av de nya 3:12-reglerna är att en stor del av ägarnas lönebaserade utrymme går förlorat, till följd av löneavdragen. Barnen överväger därför att skänka sina aktier till fadern, som sedan skattar fram utdelning och därefter skänker pengar till barnen.
Finns det några problem eller risker med ett sådant upplägg?
2. Hur fördelas grundbeloppet över flera andelsinnehav?
En företagare äger andelar i tre olika fåmansföretag, X, Y och Z. Hon äger hälften av andelarna i X, samtliga andelar i Y och är verksam i båda företagen. Även i Z äger företagaren samtliga andelar. Där är hon inte verksam och andelarna är inte heller kvalificerade på någon annan grund.
Hur ska grundbeloppet fördelas över innehaven? Hur ser man på innehavet i Z?
3. Krav på löneuttag trots slopat löneuttagskrav?
En person är ensam ägare till ett stort fåmansföretag med många anställda. Löneunderlaget i företaget beräknas under 2026 uppgå till 80 mkr.
I och med det nya 3:12-regelverket har lönuttagskravet slopats. Måste ägaren ändå ta ut lön under 2026 för att få tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme 2027 – hur stor behöver den i så fall vara?
4. Hur tillämpas den nya fyraåriga karenstiden?
I slutet av januari 2022 avyttrade en fåmansföretagare sitt rörelsedrivande bolag till en extern köpare. Transaktionen gjordes via ett ägarbolag som ägaren först sålt in andelarna till. I ägarbolaget finns nu finansiella anläggningstillgångar till ett betydande belopp. Ägarens plan är att vara passiv fr o m 2023, d v s sätta företaget i karens/träda och därefter ta ut kapitalet till 25 % skatt.
Jag förmodar att karensen löper under åren 2023–2027, alltså i fem hela kalenderår. Stämmer det?
5. Hur beräknas lönebaserat utrymme när makar äger ett rörelsebolag genom egna ägarbolag?
Två makar äger det rörelsedrivande fåmansföretaget C via var sitt ägarbolag, A och B. Civilrättsligt är både A och B i detta fall moderföretag till det gemensamma dotterföretaget C – s k dubbel koncerntillhörighet föreligger alltså. Andelarna i A och B är kvalificerade för respektive make och i C finns ett stort löneunderlag.
Så vitt jag förstår ska makarna beräkna det lönebaserade utrymmet gemensamt och endast göra ett löneavdrag. Stämmer det?