Veckans fråga


Här hittar du vanliga frågor och svar på aktuella ämnen som är på agendan just nu.

Under juli månad så tar veckans fråga sommaruppehåll. Välkommen åter i augusti!

V26: Har studielediga rätt att arbeta på loven?

Vi har en anställd som planerar att studera under två år. Vilka krav kan den anställde ställa på att få arbeta under loven? 


Svar
: Om en anställd söker studieledighet bara för terminerna så finns en rätt att arbeta under loven. Då gäller även den omvända att det finns en skyldighet för den anställde att arbeta då. Om ledighetsansökan däremot gäller för hela perioden (2 år i detta fall) så kan den anställde inte kräva att få arbeta under loven. Det går självfallet att komma överens om detta ändå om båda parter vill.

 

V25: En av mina anställda vill inte ta ut mer än två veckors semester per år. Vad ska jag göra?


Svar
: Semesterlagen är en skyddslagstiftning, som ger den anställde rätt till vila och rekreation. Arbetsgivaren har en skyldighet att erbjuda fyra veckors sammanhängande semester under huvudsemesterperioden (juni till augusti).

Man kan omvänt säga att denna rättighet för de anställda även är en skyldighet, som innebär att man ska ta ut 20 betalda semesterdagar under ett semesterår. Kommer man inte överens om förläggningen av semestern är det arbetsgivaren som slutligen bestämmer när semesterdagarna ska tas ut och helt enkelt lägger ut 20 semesterdagar.

 

V24: Har jag som arbetsgivare rätt att kräva att de anställda är tillgängliga under semestern?


Det är viktigt att våra kunder får svar även under semestern. Kan jag skriva ett avtal med de anställda om att de ska kolla sin e-post en gång per dag?


Svar
: Semesterlagen är en skyddslagstiftning, som ger den anställde rätt till vila och rekreation. Under semestern ska den anställde inte utföra något arbete, då ges inte den möjlighet till återhämtning som är syftet med lagen.

En arbetsgivare och en arbetstagare kan inte avtala bort de grundläggande reglerna om att den anställde ska kunna vara helt borta från arbetet under sin semester.

 

V23: Pension i arbetsgivardeklarationen?


Vi har tidigare satt av medel för direktpension åt en anställd genom ej avdragsgilla inbetalningar till en kapitalförsäkring. Nu har pensionen börjat betalas ut. Det går till så att försäkringsbolaget drar av preliminär skatt och sätter in det beloppet på vårt skattekonto, varefter de betalar ut nettobeloppet till personen ifråga. Hur ska vi hantera detta i våra arbetsgivardeklarationer?

Svar: I det här fallet betalar försäkringsbolaget på ert uppdrag ut pension från försäkringen. Ni ska därför redovisa utbetald tjänstepension och avdragen skatt i er arbetsgivardeklaration.

Avdragen skatt redovisas i ruta 001 och tjänstepensionen i ruta 030 på arbetsgivardeklarationens individuppgift.

Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) ska också betalas, men det underlaget redovisar ni årsvis i inkomstdeklarationen, inte i arbetsgivardeklarationen. Där gör ni också avdrag för pensionskostnaden och den särskilda löneskatten. 

 

V22: AGI för personal utomlands?


Vi är ett svenskt företag som har en person lokalanställd i ett annat land. Lönen betalas alltså av en svensk arbetsgivare men personen är bosatt och utför allt arbete utanför Sverige. Tidigare har vi lämnat KU 14 med kryss i ruta 92F. Hur ska vi göra nu när vi lämnar AGI?

Svar: När det gäller tjänsteinkomster som inte är underlag för arbetsgivaravgifter och där skatteavdrag inte heller ska göras finns i allmänhet en skyldighet att lämna uppgifter för informationsutbyte gentemot andra länder. Dessa uppgifter ska även efter att systemet med AGI införts lämnas på KU 14 med kryss i ruta 92F. Dock finns nu även möjlighet att lämna AGI med dessa individuppgifter. Om AGI lämnas för en sådan individ behöver KU 14 inte lämnas.

 

V21: Provjobba – vad innebär det?


Vi ska anställa en sommarjobbare och har hört att man kan låta sökande provjobba innan anställningen. Stämmer det och vad innebär det i sådana fall?

Svar: Ibland förekommer det att personer får provjobba innan de erbjuds en anställning. Det används oftast när ungdomar ska anställas för en viss tid och arbetsgivaren vill pröva personen någon eller några dagar innan anställningen påbörjas.

Det finns ingen anställningsform som heter ”provjobba”. Vill man som arbetsgivare att en person ska provjobba bör man avtala om en anställningsform som finns i LAS eller kollektivavtal, t ex en allmän visstidsanställning, och tydligt informera om att anställningen är endast en eller några dagar. 

Personen som provjobbar ska givetvis få lön för den tid hen arbetar. Att provjobba utan lön är inte förbjudet enligt lag. Det är dock är inte förenligt med kollektivavtal eller god sed på svensk arbetsmarknad.

Att provjobba ska inte blandas ihop med att vara provanställd. Provanställning är en egen anställningsform och ska användas för att pröva en person för en tillsvidareanställning. Provanställning ska alltså inte användas för att pröva en person för en tidsbegränsad anställning.

 

V20: Rätt till betald frånvaro på grund av flygstrejken?


En våra anställda kom tillbaka en dag försent efter sin semester på grund av flygstrejken. Är vi skyldiga att betala ut lön för denna dag?

Svar: Nej. Den anställde har inte rätt till lön vid frånvaro som orsakades av flygstrejken. Det är dock möjligt att komma överens om att den anställde tar ut ytterligare en semesterdag eller eventuellt kompledighet. I annat fall görs ett löneavdrag för den dagen.