I Sverige har vi en semesterlag som reglerar rätten till ledighet, semesterlön med mera. Lagen är en så kallad skyddslag. Det innebär att villkor som är sämre än i lagen inte är giltiga. Till exempel har alla anställda rätt till 25 dagars ledighet men enskilda avtal och kollektivavtal kan ge rätt till fler dagar – dock inte färre.

Intjänandeår och semesterår

Intjänandeår innebär att den anställde tjänar in sin betalda semester året innan den tas ut. Själva semesteråret börjar den 1 april och slutar den 31 mars, men kollektivavtal kan avse andra kalenderår. Dessutom förekommer det att intjänandeår och semesterår sammanfaller.

Förskottssemester

När en nyanställd inte hinner tjäna in någon betald ledighet, kan arbetsgivaren bevilja betald förskottssemester.

Förhandlingsskyldighet och samråd

Om företaget har kollektivavtal är man skyldig att förhandla om sommarsemestern. Det kan även gälla avvikelser från den normala semesterperioden. Skulle parterna inte komma överens är det arbetsgivaren som har sista ordet.

Alla har rätt till en sammanhängande ledighet på fyra veckor under juni – augusti. När den ska infalla ska arbetsgivaren och den anställde samråda om. Är man oense måste den anställde få besked senast två månader innan ledigheten börjar (gäller huvudsemestern). Om flera vill ha semester samtidigt och detta försvårar verksamheten, kan arbetsgivaren sprida ut semestrarna under juni – augusti.

Semesterlön

Semesterlön beräknas enligt 12-procentregeln eller sammalöneprincipen. Det innebär 12 % på förfallen lön under intjänandeåret eller att den anställde får sin fasta lön plus ett semesterlönetillägg om 0,43 % per betald semesterdag. I kollektivavtal är procentsatsen vanligtvis högre, 0,8 %. Semesterlön utgår även på rörliga lönedelar.

Frånvaro som sjukdom och föräldraledighet ska också ingå i beräkningen. För sjukdom gäller max 180 dagar under intjänandeåret och för föräldraledighet max 120 dagar. Vid avslutad anställning betalas kvarvarande semesterersättning senast en månad efter avslut.

Spara semester

Arbetsgivaren ska se till att de anställda tar ut minst 20 betalda semesterdagar per år. Den som har fler än 25 dagar får, om inte annat avtalats, spara alla dagar över 20. Det kan leda till ett stort semestersaldo och därför bör man skapa en policy om max antal sparade dagar. Däremot finns det ingen skyldighet att ta ut obetalda semesterdagar. De kan heller inte sparas.

Att tänka på:

• Planera för sommarsemester i god tid och håll koll på sparade dagar.
• Anpassa ledigheten både till de anställda och verksamheten.
• Om verksamheten stänger under viss tid på sommaren, kontrollera att det finns betalda semesterdagar. Om inte, gäller förskottssemester, tjänstledighet med lön eller arbete. Anställda får inte tvingas att ta ut obetald semester.
• Vid förskottssemester finns vissa begränsningar om kvittning. Efter 5 år avskrivs förskottssemestern. Att kvitta mot lön kräver avtal.
• Det är aldrig tillåtet att baka in semesterersättning i lönen. Den ska redovisas separat.
• Det är inte tillåtet att lägga ut semester under uppsägningstid utan medgivande från den anställde.
• Läs på vad som gäller enligt ditt kollektivavtal.
• Till sist: Det är du som arbetsgivare som bestämmer semesterns tidpunkt om ni inte kan komma överens!

Läs mer:

Det finns gott om litteratur om semesterlagen och de olika fackförbunden. Arbetsgivarorganisationerna har bra information om semester.
Lag som reglerar semester (SFS 1977:488).
AD 2010 nr 89 om skadestånd för brott mot semesterlagen.


Källa: HR bloggen