Viktigt att veta när privat sjukvård blir skattepliktig 1 juli 2018

Redan den 1 juli 2018 blir förmån av privat sjukvård skattepliktig. Det innebär att alla anställa som har en arbetsgivarbetald privat sjukvårdsförsäkring ska förmånsbeskattas. Samtidigt upphör fördelarna med att löneväxla mot privat sjukvård.
onsdag 31 juli 2019
Lästid: 7 Minuter
Alla anställda som har en privat sjukvårdsförsäkring ska numera förmånsbeskattas, skriver Ingrid Langkilde, skatteexpert.
Artikel från juni, 2018, uppdaterad i juli, 2019.
Läs om vad de nya bestämmelserna får för effekter för såväl arbetsgivare som anställda och vad man bör tänka på.

Skattefriheten för privat sjukvård slopas

Den 1 juli 2018 slopas skattefriheten för förmån av privat hälso- och sjukvård i Sverige samt för förmån av vård och läkemedel utomlands. Det innebär att även förmånen av en försäkring som finansierar sådan vård blir skattepliktig. Som en följd av detta slopas även avdragsförbudet för arbetsgivarens utgifter för de anställdas förmån av privat hälso- och sjukvård. 

För anställda som insjuknar i samband med tjänstgöring utomlands gäller dock även i fortsättningen att förmån av både vård och läkemedel är skattefri. 

Skattereglerna om förmån av företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering ändras inte. Sådana förmåner kommer alltså att vara fortsatt skattefria för de anställda och avdragsgilla för arbetsgivaren.

Vad innebär de nya reglerna för arbetsgivaren?

Att förmån av privat hälso- och sjukvård blir skattepliktig innebär att arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter på förmånens värde. Samtidigt får arbetsgivaren avdrag för kostnaden för förmånen.

Vad blir du effekten av de nya reglerna? För en förmån på 100 kr får arbetsgivaren betala drygt 31 kr mer i arbetsgivaravgifter (31,42 %). Om arbetsgivaren betalar bolagsskatt (22 %) ökar samtidigt kostnaderna som får dras av med 131 kr, vilket minskar bolagsskatten med knappt 29 kr. Nettoeffekten blir ca 2,50 kr i ökade skatte- och avgiftsbetalningar (per 100 kr i förmån). De nya reglerna innebär alltså att arbetsgivarens kostnad för arbetsgivaren ökar med 2,5 procent av förmånens värde jämfört med de nu gällande reglerna.

Exempel
En arbetsgivare har en årlig kostnad på 100 000 kr för premier för privata sjukvårdsförsäkringar för sina anställda. De nya reglerna innebär att kostnaden för arbetsgivaren ökar med ca 2 500 kr.

Arbetsgivarbetalda privata sjukvårdsförsäkringar

Enligt uppgift har ca 468 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring som helt eller delvis betalas av arbetsgivaren. De nya reglerna innebär alltså att de som har en sådan försäkring ska förmånsbeskattas.

Skattepliktiga förmåner ska enligt huvudregeln värderas till marknadsvärdet, vilket motsvarar det pris den anställde själv skulle ha fått betala för förmånen. Av förenklingsskäl gäller dock att förmån av fri sjukvårdsförsäkring ska värderas till ett belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen, d v s normalt premien för försäkringen. 

Det är inte osannolikt att en arbetsgivare kan få ett rabatterat pris jämfört med vad den enskilde anställde skulle ha fått betala för samma försäkring. I ett sådant fall kan det även i fortsättningen därför vara intressant att behålla en arbetsgivarbetald försäkring. Om en sjukvårdsförsäkring – utöver hälso- och sjukvård – även omfattar andra åtgärder som är skattefria för den anställde, t ex rehabiliteringsinsatser, ska en proportionering göras vid beräkningen av det skattepliktiga förmånsvärdet. I detta fall ska den del av försäkringspremien som avser rehabilitering alltså inte beskattas.


Exempel
Lisa har en privat sjukvårdsförsäkring i sin anställning. Årspremien uppgår till 5 200 kr. Sammansättningen av försäkringen är sådan att 30 procent avser rehabiliteringsinsatser och 70 procent avser hälso- och sjukvård. 

Lisa ska förmånsbeskattas för 3 640 kr (70 % x 5 200). Resterande 1 560 kr är en skattefri förmån. Arbetsgivaren får avdrag för hela premien. 

Vilka typer av försäkringsfall som sedan inträffar för Lisa, och vilka faktiska utbetalningar som sker från försäkringen, saknar betydelse för beskattningen. Det gäller alltså även om samtliga insatser avser sådant som ligger inom ramen för hälso- och sjukvård.


Om den anställde betalar för förmånen med beskattade pengar, t ex genom nettolöneavdrag, ska det skattepliktiga förmånsvärdet minskas med det aktuella beloppet. Observera att ett bruttolöneavdrag inte påverkar det skattepliktiga förmånsvärdet.

Vad innebär de nya reglerna för den anställde?

Anställda som får en privat sjukvårdsförsäkring av sin arbetsgivare ska förmånsbeskattas för premien. I de fall försäkringen omfattar andra åtgärder som är skattefria för den anställde, t ex rehabiliteringsinsatser, ska förmånsvärdet reduceras med den del av premien som motsvarar rehabiliteringsinnehållet i försäkringen (se exemplet ovan). 

De privata sjukvårdsförsäkringarna skiljer sig åt både i omfattning och pris. Den genomsnittliga premien för en arbetsgivarbetald försäkring uppgick år 2016 till 5 200 kr. Hur den anställde påverkas av de nya reglerna beror på vilken marginalskatt denne har. Vid en marginalskatt på 30 procent kommer en försäkring med en årspremie på 5 200 kr att innebära en ökad skatt för den anställde på 1 560 kr per år. Vid en marginalskatt på 50 procent blir den ökade skattekostnaden 2 600 kr. 

Om 30 procent av försäkringen omfattar rehabiliteringsinsatser blir den ökade skattekostnaden för den som har 30 procent i marginalskatt 1 092 kr (70 % x 5 200 x 30 %) För den som har 50 procent i marginalskatt ökar skatten med 1 820 kr (70 % x 5 200 x 50 %). 

I tabellen nedan framgår skillnaden i skatteeffekter för tre personer –  A, B och C –  med olika inkomster och samma storlek på försäkringspremierna. A har en månadslön på 25 000 kr, B har en månadslön på 40 000 kr och C har en månadslön på 60 000. Marginalskatten för A, B och C uppgår till ca 29, 52 respektive 60 procent.

 Tabell

Fördelarna med löneväxling försvinner

Det är inte ovanligt att arbetsgivare låter anställda få t ex ögonoperationer och IVF-behandlingar finansierade genom bruttolöneavdrag. Bruttolöneavdraget räknas oftast fram så att det blir kostnadsneutralt för arbetsgivare. Förenklat uttryckt är effekten av löneväxlingen att den som har 50 procent i marginalskatt halverar sin kostnad för sjukvården. Den som har 30 procent i marginalskatt sänker följaktligen kostnaden med 30 procent. När förmånen av privat sjukvård blir skattepliktig den 1 juli 2018 försvinner den ekonomiska vinsten för de anställda med denna löneväxling helt och hållet. Den effektiva kostnaden för t ex en ögonoperation blir alltså i fortsättningen densamma som det faktiska priset för operationen även vid en löneväxling.

Samma gäller i princip även vid löneväxling mot privata sjukvårdsförsäkringar. I de fall arbetsgivaren lyckas få ett rabatterat pris på försäkringspremien jämfört med vad den anställde skulle ha fått betala kan det dock vara fördelaktigt att löneväxla även efter den 1 juli. 
Om sjukvårdsförsäkringen även omfattar rehabiliteringsinsatser kan det också vara fördelaktigt att löneväxla mot den delen av premien som avser rehabilitering. Anledningen är att den delen är skattefri även i fortsättningen.

Exempel
Erik ska finansiera en privat sjukvårdsförsäkring via löneväxling. Årspremien uppgår till 5 200 kr. Sammansättningen av försäkringen är sådan att 30 procent avser rehabiliteringsinsatser och 70 procent avser hälso- och sjukvård.
Tanken är att löneväxlingen ska bli kostnadsneutral för arbetsgivaren.

Nettolöneavdrag görs med ett belopp som är lika med den skattepliktiga delen av premien, d v s 3 640 kr. Ingen del av premien blir då skattepliktig för Erik och arbetsgivaren behöver inte betala några arbetsgivaravgifter. För att finansiera den skattefria delen (1 560 kr) görs ett bruttolöneavdrag med 1 187 kr (1 560/1,3142). 

Erik har en marginalskatt på 60 procent. Det innebär att hans kostnad för den skattefria delen av försäkringen blir 475 kr (1 187 x 0,40) d v s vad han hade fått ut efter skatt av den bruttolön han avstått från. 

Eriks totala kostnad för sjukvårdsförsäkringen blir därmed 3 640 + 475 = 4 115 kr. Alltså 1085 kr billigare jämfört med att betala den själv. Om arbetsgivaren får ett rabatterat pris jämfört med vad Erik skulle fått betala för samma försäkring ökar förtjänsten ytterligare.

Kompensation för den ökade skatten

Förenklat uttryckt blir kostnaden för en anställd att behålla en arbetsgivarbetald försäkring – när de nya reglerna börjar gälla – lika med försäkringspremien multiplicerad med den anställdes marginalskatt. Anställda som värderar försäkringen lägre än detta kommer sannolikt att avstå från försäkringen. 

Arbetsgivare som är angelägna om att de anställda behåller sina sjukvårdsförsäkringar kan tänkas kompensera de anställda genom ökad bruttolön. Den anställde får då ett lönetillägg som täcker skattekostnaden för den skattepliktiga sjukvårdsförsäkringen. Redan den 1 juli 2018 blir förmån av privat sjukvård skattepliktig. Det innebär att alla anställa som har en arbetsgivarbetald privat sjukvårdsförsäkring ska förmånsbeskattas. Samtidigt upphör fördelarna med att löneväxla mot privat sjukvård.Hur stort detta bruttolönetillägg behöver vara beror på vilken marginalskatt den anställde har. 

Nya regler gäller betalningar fr o m 1 juli 2018

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. De tillämpas på sjukvårdsförmåner som tillhandahålls efter den 30 juni 2018.

Förmån av fri hälso- och sjukvård och läkemedel anses tillhandahållen när arbetsgivaren betalar för utgiften för detta. Det innebär att en anställds ögonoperation som betalas senast den 30 juni 2018 är skattefri för den anställde. Det gäller även om operationen skulle utföras efter den 30 juni 2018. 

Att den anställde ersätter arbetsgivaren med bruttolöneavdrag efter den 30 juni påverkar inte den skattemässiga bedömningen. 

När det gäller sjukvårdsförsäkringar innebär övergångsbestämmelserna att förmånen anses tillhandahållen när försäkringspremien betalas. Det betyder att premier som arbetsgivaren betalar senast den 30 juni 2018 inte träffas av de nya reglerna. Det gäller oavsett längden på försäkringsperioden.



Dela sidan: