Varför flyttar folk till Portugal?

Nästan 500 svenskar flyttade till Portugal förra året, en ökning med drygt 600 procent sedan 2009. Klimatet i all ära – en inte alltför vågad förklaring till flyttrenden är de gynnsamma skattereglerna i landet. Men vad säger egentligen regelverket?
tisdag 10 maj 2016
Lästid: 3 Minuter
info

Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!

Skattereglerna i Portugal

Skatterna i Portugal är generellt sett inte särskilt låga. Vanliga tjänste-, pensions- och kapitalinkomster beskattas med progressiva skattesatser upp till ca 50 %. För nya invånare i landet har man dock infört en särskilt gynnsam skatteregim, s k NHR (Non Habitual Residence).

NHR – Portugals särskilda skatteregler för nyinflyttade

De speciella NHR-reglerna för nyinflyttade i Portugal infördes år 2009 för att stimulera inflyttning till landet. Principen är den att inkomster från källa utanför Portugal (till exempel pension eller utdelning från ett annat land) inte alls beskattas i Portugal under vissa förutsättningar. När det gäller pensionsinkomster räcker det med att inkomsten har sin källa utanför Portugal för att omfattas av skattefriheten. För andra inkomster krävs dessutom att inkomsten får beskattas i den andra staten enligt skatteavtal.

En grundförutsättning för att beviljas NHR-status är att man inte har varit bosatt i Portugal under de fem år som föregår inflyttningen. För den som får NHR-status gäller skattefriheten de tio första åren man bor i landet.

Sverige vill beskatta även efter utflyttning

Även om man har flyttat ut från Sverige behåller Sverige i många fall beskattningsrätten enligt bestämmelser i inkomstskattelagen. Det kan vara så att man trots utflyttningen fortfarande betraktas som skattemässigt bosatt i Sverige, till exempel på grund av att man har behållit en bostad som medfört väsentlig anknytning till Sverige. Om man efter utflyttningen har väsentlig anknytning till Sverige är man obegränsat skattskyldig i Sverige och omfattas i princip av svensk skattelagstiftning på samma sätt som den som är bosatt här.

Även om man inte har väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen har Sverige valt att behålla beskattningsrätten för många olika typer av inkomster som härrör från Sverige. Det gäller exempelvis pensioner och tjänsteinkomster från Sverige (SINK) och utdelningar från svenska aktiebolag (kupongskattelagen).

Pension och utdelning i skatteavtalet med Portugal

Även om Sverige har beskattningsrätt till inkomster från Sverige efter utflyttningen enligt interna svenska skattebestämmelser kan ett skatteavtal begränsa denna beskattningsrätt. Sverige har sedan 2003 ett skatteavtal med Portugal som bygger på OECD:s modellavtal.

I avtalet regleras ländernas respektive beskattningsrätt till en rad inkomster, exempelvis utdelning och pension. Beskattningsrätten till utdelningsinkomster regleras i artikel 10. Här sägs att utdelning från bolag i en stat till person med hemvist i en annan stat maximalt får beskattas med 10 % i bolagets hemviststat.

Sverige får alltså beskatta en utdelning från ett svenskt bolag till en person som har hemvist i Portugal med maximalt 10 %. Denna bestämmelse omfattar alltså även utdelning på aktie som är kvalificerad andel i fåmansföretag.

När det gäller pension från tidigare privat tjänst säger avtalets artikel 18 kort och gott att sådan inkomst beskattas endast i den stat där mottagaren har hemvist.

När man talar om hemvist i skatteavtalet har detta begrepp en egen definition i artikel 4 som enbart gäller när man tillämpar avtalet. Utgångspunkten i artikeln är att man anses ha hemvist i den stat där man har skattemässig hemvist enligt det landets lagstiftning. Om man skulle ha det i båda länderna måste man följa de steg (”trappan”) som regleras i artikel 4 för att avgöra i vilket av länderna man har hemvist när man tillämpar avtalet. Här sägs bland annat att man ska anses ha hemvist i den stat där man har en bostad som stadigvarande står till ens förfogande.

Det innebär alltså att man kan ha hemvist i Portugal enligt skatteavtalet trots att man har väsentlig anknytning till Sverige om man har en bostad i Portugal men inte i Sverige.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att den som flyttar från Sverige till Portugal kan få en låg beskattning av flera inkomster genom kombinationen NHR och skatteavtalet med Portugal. En utdelningsinkomst kan beskattas med endast 10 % i Sverige eftersom Sverige har begränsad beskattningsrätt genom skatteavtalet medan Portugal inte beskattar inkomsten alls på grund av NHR-reglerna. Den beskattningen ska alltså jämföras med en högsta marginalskatt på ca 60 % för den som är bosatt i Sverige och får utdelning på kvalificerad andel i fåmansföretag.

En pensionsinkomst kan bli helt skattefri eftersom Sverige har avtalat bort beskattningsrätten till svensk pension på grund av tidigare privat tjänst och Portugal inte heller beskattar inkomsten på grund av NHR-bestämmelserna. Även detta ska jämföras med en högsta marginalskatt på ca 60 % för den som är bosatt i Sverige.



Dela sidan: