Valet, skatterna och våra pensionärer

Tre av tio röstberättigade i riksdagsvalet i september kommer att ha passerat sextiofemårsstrecket. Siffran har aldrig tidigare varit så hög. Det märks också i partiernas retorik. Pensionärerna är utan tvekan den grupp som alla partier slåss om.

     

den 26 juni 2018 Robert Selvaag

Detta är del två i vår artikelserie om valet och skatterna. Du kan läsa den första delen här.

Att pensionärerna är den mest eftertraktade gruppen hos partierna beror inte bara på det mycket stora antalet röstberättigade. För flera partier, till exempel S och KD, handlar det om politisk överlevnad.

Det innebär att vi den senaste tiden har fått se en lång rad mer eller mindre konkreta utspel från olika håll, alla med innebörden att pensionärernas skattesituation ska förbättras. Fler lär dessutom komma i takt med att valet närmar sig. Vilka skattemässiga lockrop har vi då fått höra hittills?

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna vill ta bort skillnaden i beskattningen mellan löner och pensioner helt till 2020. Nyligen gick man ut med ett delförslag, innebärande sänkt skatt från 2019 för pensionärer med en årsinkomst mellan 206 100 kr och 1 170 800 kr. För en pensionär med en inkomst på 25 000 kr per månad innebär det ca 350 kr i lägre skatt per månad.

Miljöpartiet

Även MP ligger bakom förslaget ovan, och man vill liksom S ta bort skillnaden i beskattning mellan pension och arbetsinkomst.

Vänsterpartiet

V har inte lämnat några mer specifika skatteförslag för pensionärer, annat än att man öppnar generellt för en sänkning av skatten på låga inkomster.

Sverigedemokraterna

SD vill kraftigt utvidga RUT-avdraget samt höja taket till 100 000 kr för äldre. Man vill också avskaffa skillnaden i beskattning mellan pension och arbetsinkomst.

Moderaterna

M vill höja taket för RUT-avdrag till 75 000 kr och låta det omfatta fler tjänster, exempelvis trygghetstjänster. Man vill också se extra RUT-utrymme för personer över 70 år. 

Även M vill numera helt ta bort skillnaderna i inkomstskatt mellan pensionärer och löntagare. Ett färskt förslag skulle ge en skattesänkning på 200 till 300 kr i månaden för den som har en månatlig pension på mellan 13 000 och 17 000 kr.

Centerpartiet

C vill sänka skatten ytterligare för personer över 64 år som fortsätter att arbeta.

Partiet vill också att RUT-avdraget ska omfatta fler tjänster och att taket för avdraget höjs till 75 000 kr.

Liberalerna

Liberalerna vill se allmänna skattesänkningar, även för pensionärer.

Partiet vill också att den särskilda löneskatten slopas för äldre.

Även Liberalerna vill utöka RUT-avdraget. Man vill liksom övriga allianspartier tredubbla taket generellt, och att avdraget ska omfatta fler tjänster.  Själva subventionen vill man höja till 60 procent för personer som fyllt 80 år. Man vill också se över möjligheten till ett bredare hemavdrag för personer över 70 år.

Kristdemokraterna

KD prioriterar inkomstskattesänkningar med inriktning på framförallt de pensionärer som har det sämst ställt. Partiet vill också utveckla RUT till att omfatta fler tjänster, och även höja taket till 75 000 kronor.

Man vill också i ett steg avskaffa skillnaden i beskattning mellan pension och arbetsinkomst, och finansiera detta med höjd moms.

Kommentar:

Den enda egentliga skiljelinjen mellan partierna vad gäller pensionärers beskattning verkar alltså handla om RUT-avdraget. Alla partier utom S, MP och V vill uttryckligen göra RUT-reglerna förmånligare, särskilt för äldre.

I debatten används ofta uttrycket ”pensionärsskatten” när man talar om skillnader i beskattning mellan pension och arbetsinkomst. Detta är naturligtvis en medveten och felaktig förenkling, som nu dessutom anammats av nästan alla partier.

Vad som praktiskt taget aldrig nämns är att pensioner redan idag beskattas lägre än arbetsinkomster, om man tar hänsyn till i vilken utsträckning socialavgifter egentligen är skatter utan någon koppling till förmåner.

De pensionärer som också arbetar gynnas dessutom idag kraftigt, i och med höjt jobbskatteavdrag och lägre socialavgifter.

En annan förenkling i debatten är att pension utgör uppskjuten lön. Det stämmer visserligen när det gäller tjänstepension och premiepension, men än så länge har inget parti lagt något förslag med innebörden att sänka skatten på enbart dessa typer av pension.

Läs del tre i vår artikelserie om valet och skatterna – Del 3: Valet, partierna och personbeskattningen.

Vi kommer vara på plats i Rosenbad och bevaka när budgetproppen kommer! Prenumerera på vårt nyhetsbrev så att du inte missar webinaret.


Du missar väl inte årets Skatteträff?


Läs mer och anmäl dig till Skatteträffen här