Valet, partierna och personbeskattningen

När det gäller beskattningen av löntagare spretar de politiska önskemålen avsevärt. Skillnaden blir slående om man jämför med beskattningen av pensionärer. Där är alla partier oavsett politisk färg överens om att vilja sänka skatterna, om än möjligen av olika skäl.

     

den 26 juni 2018 Robert Selvaag

Detta är den tredje artikeln i vår artikelserie om valet och skatterna. Här kan du läsa inledningen till serien och del 2 - valet, skatterna och våra pensionärer.

Vad vill då partierna när det gäller personbeskattning rent allmänt?

Socialdemokraterna

Den sittande regeringen har inte så ofta stött på parlamentariskt motstånd under mandatperioden. Där så har skett har man dock fått dra tillbaka sina förslag, till exempel om den begränsade uppräkningen av skiktgränserna.

Eftersom S hittills annars har fått igenom mycket av sin skattepolitik, med stöd av MP och V, har man få konkreta skatteförslag kvar inför valet.

Det överordnade målet för Socialdemokraternas ekonomiska politik är nu sysselsättningen. Nya resurser till välfärden ska gå före skattesänkningar och skattesubventioner. Man vill också att progressiviteten i skattesystemet vårdas.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill göra hyrtjänster, begagnatförsäljning och reparationer billigare med ett förslag man kallar hyber-avdrag på skatten.

Man vill också se en grön skatteväxling. Det innebär höjda skatter på miljöförstörande aktiviteter, som växlas mot sänkt skatt på arbete och företagande. Flera andra partier är inne på samma spår.

Vänsterpartiet

V har inte lämnat några mer specifika skatteförslag. Man är dock väldigt tydliga med att man vill se högre skatteintäkter än idag. Framför allt vill man se skatt på stora förmögenheter och kapitalinkomster.

Sverigedemokraterna

På längre sikt vill SD sänka skattetrycket, men inte på bekostnad av välfärden.

Man vill inledningsvis se sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare med 20 miljarder kr genom ett ytterligare jobbskatteavdrag.

SD vill även sänka marginalskatten, med motsvarande 6 miljarder kr, och målet på sikt är att marginalskatten aldrig ska överstiga 50 procent.

Man vill ha höjd moms på restaurang- och cateringtjänster med dryga 11 miljarder kr, och utreda en ytterligare växling mellan höjd skatt på konsumtion mot lägre skatt på arbete.

SD vill också sänka ränteavdraget för privatpersoner, i steg från 30 till 25 procent enligt dansk modell.

Partiet vill också kraftigt utvidga RUT-avdraget samt höja taket till 100 000 kr för äldre.

Moderaterna

M vill sänka skatten på arbetsinkomster med 27 miljarder kr de kommande fyra åren. Det handlar om ett nytt jobbskatteavdrag, höjd brytpunkt för statlig skatt och ett utökat jobbskatteavdrag för äldre.

Det nya jobbskatteavdraget skulle innebära omkring 400 kr mindre i skatt per månad för den som har en månadslön på 20 000 kr, och ca 700 kr för den som har en månadslön på 40 000 kr, där också den statliga skatten blir lägre.

För att ha råd med skattesänkningarna vill man dra in på regeringens byggsubventioner, höja matmomsen och dra ned på bidrag och ersättningar.

M vill höja taket för RUT-avdrag till 75 000 kr och låta det omfatta fler tjänster.

Centerpartiet

C vill sänka skatterna på framförallt de allra lägsta inkomsterna. Man vill generellt se lägre skatter på arbete och högre skatter på miljöförstörande verksamhet.

Genom ett förstärkt jobbskatteavdrag vill man sänka skatten ytterligare för personer över 64 år som fortsätter att arbeta.

Partiet vill också att RUT-avdraget ska omfatta fler tjänster och att taket för avdraget höjs till 75 000 kr.

Liberalerna

L vill sänka marginalskatten genom att höja brytpunkten för statlig skatt och återställa jobbskatteavdraget på månadsinkomster över 50 000 kr.

L är också det enda parti som uttryckligen vill slopa värnskatten, dvs den ursprungligen tillfälliga extra statliga inkomstskatt på fem procentenheter som tas ut på inkomster över den andra brytpunkten.

Partiet vill göra såväl expertskatten som systemet med personaloptioner attraktivare, och man vill skattebefria sparande på investeringssparkonto upp till 100 000 kr.

Även L vill genomföra en grön skatteväxling, och sänka skatten på arbete genom att höja klimatskatter och moms.

L vill, liksom övriga allianspartier, tredubbla taket för RUT-avdrag och att avdraget ska omfatta fler tjänster.  

Kristdemokraterna

KD vill införa ett jobbskatteavdrag för föräldrar på 500 kr per förälder och månad.

Avdraget skulle även sänka skatten på föräldrapenning eller a-kassa för föräldrar med barn som ännu inte fyllt tre år.

Man vill också se ett dubbelt jobbskatteavdrag för unga, outbildade, nyanlända och personer som varit långtidsarbetslösa. Sammanlagt vill KD sänka skatten på arbete och pension med 30 miljarder kr.

Partiet vill återinföra gåvoskatteavdraget. Man vill också synliggöra skattetrycket, genom att tvinga offentliga arbetsgivare att redovisa samtliga skatter och avgifter på anställdas lönebesked.

Även KD är inne på en grön skatteväxling, d v s höjd skatt på miljöförstörande verksamhet och viss konsumtion samt sänkt skatt på arbete och pension.

Man vill, liksom övriga allianspartier, tredubbla taket för RUT-avdrag och att avdraget ska omfatta fler tjänster.  

Kommentar:

Som synes vill allianspartierna och SD sänka skattetrycket, medan regeringspartierna förhåller sig neutrala och V vill höja skatterna.

Den stora frågan i sammanhanget är väl vad denna insikt är värd. Kommer det att finnas utrymme för de skattesänkningar oppositionen lockar med?  Konjunkturinstitutet, den statliga myndighet som har till uppgift att följa, analysera och prognostisera svensk ekonomi, anser inte det.

Det vi ser är sannolikt de traditionella lockropen från en borgerlig opposition, samtidigt som regeringspartierna av valtaktiska skäl undviker att ta upp frågan om storleken på nödvändiga skattehöjningar.

Välfärden kräver sin finansiering. Våra partier är i stort sett överens om att det ska satsas på såväl infrastruktur och försvar som rättsväsende, vård, skola och omsorg.

Vad kan vi då i realiteten vänta oss, när det gäller förändringar på skatteområdet efter valet?

Många partier öppnar upp för någon sorts skatteväxling.  Flera partier säger sig också vilja se en blocköverskridande skattereform. Det är då intressant att spekulera i hur en sådan skulle kunna se ut.

En hundraårig sanning i skattesammanhang är att lättrörliga skattebaser måste beskattas mindre, medan orörliga skattebaser kan och ska beskattas mer. Detta resulterar i den klassiska beskattningen av de tre f:en ”föda, fastigheter och fattigt folk”.

En av dessa skattebaser torde vara utesluten av fördelningsskäl, medan en annan (föda) berörs av några av de förslag vi redogjort för ovan. Den stora frågan är därmed hur länge man kan undvika att ge sig på den tredje, det vill säga fastigheter.

Läs den sista delen i vår artikelserie om valet och skatterna – Del 4: Valet, skatterna och företagen

Vi kommer vara på plats i Rosenbad och bevaka när budgetproppen kommer! Prenumerera på vårt nyhetsbrev så att du inte missar webinaret.


Du missar väl inte årets Skatteträff?


Läs mer och anmäl dig till Skatteträffen här