Vad innebär FIRO-modellen?

Vad händer egentligen med en arbetsgrupp när en ny medarbetare kommer in? Inom socialpsykologin finns olika teorier om grupper och gruppers utveckling. Vi ska titta närmare på vad FIRO-modellen ger för svar på denna fråga.
måndag 15 oktober 2018
Lästid: 2 Minuter
info

Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!

I början av 1950-talet, mitt under Koreakriget, studerade den amerikanske psykologen Will Schutz gruppers effektivitet ombord på amerikanska flottans stridsfartyg. Flottans ledning ville få svar på varför vissa grupper fungerade bättre och överlevde längre än andra trots att de enskilda individernas skicklighet var ungefär densamma.

Schutz kom i sina studier fram till att en grupp genomgår tre huvudfaser under sin utveckling och utifrån denna upptäckt skapade han FIRO-modellen. I varje fas finns en underliggande frågeställning som gruppen själv behöver bearbeta.

Tillhöra

I den första fasen, tillhörafasen, aktualiseras frågor om medlemskap. Får jag vara med i gruppen? Vill jag vara med? Alla granskar varandra, men särskilt granskar de ledaren. Av denne förväntar man sig traditionell maktutövning.

Gemyt

När gruppens medlemmar väl fått tillåtelse att vara med i gruppen går gruppen in i ett mellanstadium – gemyt. I denna fas vilar gruppen ut efter de första ansträngningarna.

Rollsökning

Efter en tid går gruppen in i nästa fas, rollsökningsfasen. Denna fas är den svåraste och mest tidskrävande fasen enligt Schutz. Nu gäller det att fördela ansvar, hantera konflikter och se över vilken roll man vill ha eller får ta i gruppen. Konfrontationer och kraftmätningar pågår hela tiden och oenigheterna kan bl a handla om kompetens, kunskap och ledarskap. Ledaren kan inte längre utöva traditionell makt utan förväntas istället vara mer lyhörd och ge mer handledning till gruppen.

Idyll

Om gruppen kommer ur rollsökningsfasen går den in i idyll – en tid av stabilisering och vila. Gruppen har stärkts och man upplever en tydlig och stark vi-känsla, en gemensam identitet.

Samhörighet

I den här fasen litar gruppens medlemmar på varandra och på sin ledare. Energin används för att lösa arbetsuppgifter effektivt och man upplever en stark känsla av befrielse eftersom gamla konflikter har hanterats.

När nya medlemmar kommer in i gruppen, om problemen i en fas inte blir lösta eller om gruppens uppgifter ändras, kommer den behöva backa tillbaka och genomgå faserna på nytt eftersom förutsättningarna ändrats. En organisation med hög personalomsättning, där medarbetare byts ut på löpande band, kan få svårt att nå mogna och välutvecklade grupper i samhörighetsfas.

Som chef och arbetsgivare vill man förstås att ens arbetsgrupp ska nå samhörighet. Man kan då hjälpa sin grupp på traven genom att öppna upp för mer reflektion och dialog. 



Dela sidan: