Resultaten inne från utredningen om moderniserad arbetsrätt

Utredningen om en moderniserad arbetsrätt överlämnade måndagen den 1 juni sitt betänkande till regeringen. Utredningen är en del av januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

     

den 3 juni 2020 Victoria Ödlund

Utredningens uppdrag och utgångspunkt

Utredningen har haft i uppdrag att fokusera på fyra delområden. Dessa har varit att utarbeta lagförslag om tydligt utökade undantag från turordningsreglerna samt om ett stärkt ansvar för arbetsgivaren för arbetstagarnas kompetensutveckling. I uppdraget har också ingått att lämna förslag som särskilt för mindre företag innebär lägre och mer förutsägbara kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerheten och skyddet mot godtycke upprätthålls. Slutligen har utredningen haft i uppdrag att se över lagändringar i syfte att skapa en bättre balans i anställningsskyddet för arbetstagare med olika anställningsvillkor.

Utgångspunkten har varit att vissa delar inom anställningsskyddets område behöver moderniseras, men att balansen mellan parterna på arbetsmarknaden ska bibehållas.

Förslaget ändrade turordningsregler

Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist gäller idag turordningsregler som innebär att arbetstagare med längre anställningstid ges företräde framför arbetstagare som har kortare anställningstid (s k sist in först ut). Förslaget är att denna grundregeln bibehålls.

I dag gäller att arbetsgivare med högst tio arbetstagare vid uppsägning på grund av arbetsbrist från turordningen får undanta högst två arbetstagare som arbetsgivaren bedömer vara av särskild betydelse för verksamheten. Utredningen föreslår att undantagsmöjligheten utökas till fem arbetstagare och att alla arbetsgivare, oavsett storlek, får möjlighet att göra undantag från turordningen. Har en arbetsgivare tidigare tagit undan en eller flera arbetstagare vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska dock inga ytterligare undantag få göras vid uppsägning på grund av arbetsbrist som sker inom tre månader därefter.

Möjligheten för en arbetstagarorganisation att inom avtalsområdet begära sammanläggning av flera driftsenheter tas bort. Det innebär att de arbetstagare som hör till en viss driftsenhet där det finns arbetsbrist alltid kommer att turordnas för sig. I praktiken innebär det att turordningskretsarna i vissa fall kan bli mindre.

Vid lika lång anställningstid hos två eller flera arbetstagare föreslår utredningen att arbetsgivaren ska få bestämma vem som ska ges företräde i förhållande till någon annan. I dag gäller att arbetstagarna turordnas utifrån ålder i sådana fall. Motsvarande ändring föreslås i reglerna om företrädesrätt till återanställning.

Vidare föreslås en ändring när det gäller kvalifikationskravet för att en arbetstagare ska få behålla sin anställning genom omplacering. I dag gäller att arbetstagaren ska ha tillräckliga kvalifikationer för arbetet för att hen ska ha rätt att omplaceras till ett arbete som någon annan arbetstagare med kortare anställningstid redan utför (d v s ”putta ut någon”). Enligt gällande praxis behöver arbetsgivaren acceptera en viss upplärningstid efter en sådan omplacering. Enligt förslaget ska arbetstagaren för att ha rätt att omplaceras utan upplärning ha kvalifikationer för arbetet.

Förslaget ansvar för kompetensutveckling

Utredningen föreslår att det ska införas en skyldighet för arbetsgivare att i skälig utsträckning inom ramen för anställningen erbjuda arbetstagare kompetensutveckling. Skyldigheten föreslås gälla arbetstagare som har minst sex månaders sammanlagd anställningstid hos arbetsgivaren, oavsett om arbetstagaren har en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning.

Utredningen föreslår även att arbetsgivare ska vara skyldiga att på begäran av en arbetstagare lämna skriftlig information om den kompetensutveckling arbetstagaren har fått under anställningen.

Förslaget lägre och mer förutsägbara kostnader vid uppsägning

Kravet på att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad ligger fast och några ändringar av själva saklig grundbegreppet föreslås inte. Utredningen föreslår däremot att anställningen inte längre som huvudregel ska bestå under tvistetiden i fall där en arbetstagare har yrkat på ogiltigförklaring av en uppsägning.

Förslaget balansen mellan olika anställningsformer

Skillnaderna i anställningsskydd är främst beroende på om arbetstagaren har en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning. Utredningen föreslår ett stärkt skydd för arbetstagare med allmän visstidsanställning. Den kategorin arbetstagare föreslås kvalificera sig för en företrädesrätt till återanställning när anställningen har pågått i mer än nio månader under en treårsperiod, i stället för tolv månader inom samma period som gäller enligt dagens regler.

När arbetstagaren har kvalificerat sig för en företrädesrätt till återanställning föreslås hen dessutom ha en företrädesrätt till lediga tillsvidareanställningar och provanställningar hos arbetsgivaren under tiden en allmän visstidsanställning pågår. Företrädesrätten till en tillsvidareanställning föreslås gälla lediga anställningar

Ikraftträdande

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Källa:
En moderniserad arbetsrätt, SOU 2020:30


Vägen framåt för HR: inför 2021 och vidare!

Simply HR

Läs mer om årets digitala HR-event från Simployer