Styrelseledamot, konsult eller rådgivare 2020?

Efter den senaste domen från högsta instans om beskattning av styrelsearvoden får det tills vidare anses fastställt att sådana normalt ska tjänstebeskattas.

     

den 8 januari 2020 Robert Selvaag

Detta medför en del komplikationer för inblandade parter. Ett exempel på en sådan är försämrad möjlighet till pension för ledamoten. Det beror på att en uppdragsgivare inte får avdrag för avsättning till tjänstepension för en uppdragstagare. Styrelseledamoten själv har inte heller rätt att privat göra avdrag för eget pensionssparande, om det egna bolaget – från vilket styrelsearvodet tidigare fakturerades – tidigare har satt av till tjänstepension.

Sammantaget innebär detta att vi numera ofta får frågan om en övergång från styrelsearbete till att istället fakturera konsult- eller rådgivningsarvode från eget bolag.

Frågan är dock inte helt enkel, och inrymmer flera fallgropar. Nedan ger vi några korta tips om vad man i sådana fall bör tänka på. Observera att genomgången inte på något sätt är uttömmande, och att det i många fall är lämpligt att anlita kvalificerad juridisk hjälp inför en sådan övergång.

Grundläggande bedömningar

Generellt gäller att bedömningarna måste få variera från fall till fall. Att som ende styrelseledamot i ett antal egna bolag dra ner kraftigt på ett historiskt sett högt styrelsearvode – för att istället börja fakturera t ex rådgivningsarvode från det egna holdingbolaget – lär utan vidare kunna ifrågasättas av Skatteverket.

Situationen är naturligtvis en annan för renodlade styrelseproffs, som kanske inte ens har något eget ägande i de många bolag i vars styrelser de sitter.

Först måste man alltså spalta upp vad det är för slags arbete som utförs i just det aktuella fallet, och därefter gäller det att göra åtskillnad mellan renodlat styrelsearbete och sådan verksamhet som – om näringskriterierna är uppfyllda – kan faktureras.

Tydliga avtal och instruktioner

Det är i sammanhanget viktigt att ha klara avtal och arbetsinstruktioner för styrelsen. Man bör vara tydlig med – och i protokoll dokumentera – exakt vilka uppgifter styrelsen delegerar ut till externa konsulter, och se till att dessa inte strider mot exempelvis bolagsordningen eller Aktiebolagslagen (ABL).

Det är också viktigt att klargöra att varje part står sitt faktiska ansvar, så att det klart framgår att det inte rör sig om bulvanförhållanden eller "styrelseuppdrag på papperet". 

Man kan här hämta en hel del från såväl ABL som börsbolagens bolagsstyrningskoder, vilket innebär att det är fullt möjligt att lägga exempelvis omvärldsbevakning, informationsinhämtning utifrån, marknads- och omvärldskommunikation med mera på en extern kommitté eller konsult och inte på styrelsen. Detsamma kan gälla långsiktiga strategier med mera, se dock nedan om rådgivning.

Styrelsen behöver ju faktiskt – enligt ABL - bara ägna sig åt sin kärnverksamhet, dvs rollen som formell kollektiv beslutsfattare – och stundtals företrädare – som svarar för bolagets organisation och förvaltning, bedömningen av dess ekonomiska situation och kontrollen av dess bokföring och finanser, aktiebok med mera.

Både ledamot och rådgivare?

Inget hindrar i princip att en och samma person uppträder i två roller, dvs dels som styrelseledamot och dels som extern konsult, under förutsättning att rollerna inte blandas samman och att självständighetsrekvisitet verkligen är uppfyllt beträffande konsultuppdraget. Gränsdragningarna kan här bli svåra, och det är rimligt att anta att Skatteverket kommer att följa utvecklingen.

Observera också jävsreglerna, en styrelseledamot som är jävig ska normalt inte delta i styrelsens handläggning av ett visst beslut, utan det kan då bli aktuellt att kalla in en suppleant.

Se upp med rådgivning

Det är tveklöst så att många arbetsuppgifter som idag normalt utförs av styrelseledamöter i mindre bolag kan utföras av externa konsulter, se ovan. Man ska dock ha i minnet att när det kommer till rådgivning så gäller generellt ett mycket starkt rådgivningsansvar.

Det är då viktigt att avgränsa uppdraget och lägga den tid som krävs på att ta fram ett – helst skriftligt – underlag för det aktuella uppdraget, med klara uppgifter om exakt vilka tjänster som ska levereras.  

Som synes är frågan alltså inte fullt så enkel som man ibland gör gällande, även om det i den allmänna debatten stundtals kan låta som om s k Advisory Boards är patentmedicinen som kan åtgärda ett ofördelaktigt rättsläge.

 

Banner för Servicepaket från Simployer Tholin