Sociala medier i det offentliga

Yttrandefriheten är en viktig grundbult i ett öppet samhälle. Syftet med den är bland att skapa tillit till de tjänster som riktar sig till medborgarna. Detta gör att organisationer som levererar samhällstjänster är särskilt uppmärksammande. Men var går gränsen då medarbetare inom dessa organisationer också agerar som privatpersoner?
tisdag 2 maj 2017
Lästid: 2 Minuter
info

Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!

Sociala medier innebär en möjlighet för såväl privatpersoner som organisationer att delta i opinionsbildningen på ett helt annat sätt än tidigare – och spridningen är stor. Samtidigt följer frågan om gränsdragning mellan yrkesrollen och företrädarskapet för organisationen. Hur blir den gränsdragningen tydlig för allmänheten, de som läser eller på annat sätt tar del av det som sprids via sociala medier?

Balans mellan yrkes- och privatliv

Att vara privatperson med frihet att yttra sig via olika medier blir ibland en balansgång mellan yrkesroll och privatperson. Går det att uppfatta och förstå skillnaden mellan de olika rollerna? Hur ska HR hantera de frågor som följer av att enskilda medarbetare uttalar sig på ett sätt som kan uppfattas strida mot organisationens värderingar?

För de organisationer och företag som erbjuder samhällstjänster är det särskilt viktigt att alltid hålla en levande dialog om dessa frågor internt samt ta fram policies och riktlinjer för hur det ska hanteras. De blir tillsammans med gällande lagstiftning ett viktigt stöd när enskilda medarbetare deltar i samhällsdebatten som privatpersoner. De ger dels vägledning för medarbetare hur de förväntas förhålla sig och dels ett stöd i dialogen mellan medarbetare och arbetsgivare när det kan uppfattas som att enskilda medarbetare agerar på ett sätt som kan skada förtroendet för organisationen.

Här följer några exempel på vad som kan tas upp i policies och riktlinjer:

  • Organisationens värdegrund, exempelvis avseende synen på mångfalden i samhället, mänskliga rättigheter.
  • Medarbetares roll som bärare och aktör i frågor som rör organisationens roll och tjänster i samhället.
  • Avgränsning mellan yrkesroll och medarbetaren som privatperson med yttrandefrihet och hur detta kan göras synligt för allmänheten.

Det skrivna måste naturligtvis kompletteras med en pågående dialog i dessa frågor till exempel genom att diskutera de situationer som uppstår och lära av det. Går det att skilja på yrkesroll och privat agerande på ett sätt som kan förstås och accepteras av allmänheten? Självklart beror detta på vilken roll en medarbetare har. Det kan vara svårare att skilja på detta då medarbetare är chef, företrädare och opinionsbildare än då medarbetare arbetar mer bakom ”kulisserna”, dvs sannolikt inte förknippas med organisationen på samma sätt som de som har ett ansikte utåt.

En rekommendation är att komplettera personalhandboken genom att synliggöra vad som gäller rättsligt, men också vad som anses vara acceptabelt i er organisation. Genom att kontinuerligt diskutera de situationer som uppkommer stärks insikterna om balansgången mellan att agera medarbetare respektive privatpersonen.

Gratis webinar: Kompetensutveckling – nyckeln till ett bra ledarskap

Ett av de viktigaste uppdragen en ledare har är att påverka andra genom utveckling, kulturbyggande och engagemang. Om du som ledare inte finns där för att påverka dina medarbetare, så finns det inget ledarskap. Men hur gör du då för att påverka andra? Och hur hänger det ihop med att bygga en lärande organisation?

Titta på webinaret!

 



Dela sidan: