Äntligen har det hänt! Aktiebolag och ekonomiska föreningar som lämnar penninggåvor till godkänd hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning har – fr o m 1 januari 2026 – rätt till full skattereduktion för gåvor upp till 800.000 kr per kalenderår! Gåvan ska vara i pengar som – vid ett och samma tillfälle – är minst 2 000 kronor.
Skattereduktionen motsvarar bolagsskattesatsen – och gäller för gåvor som har betalats under ett kalenderår (dvs år 2026; max 20,6 % av 800.000 kr = 164.800 kr). De nya reglerna gäller – liksom vid skattereduktion för fysiska personer – endast för gåvor till vissa särskilt godkända gåvomottagare.
För att få skattereduktion måste en begäran om detta lämnas i inkomstdeklarationen efter utgången av det kalenderår då gåvan har lämnats. Detta gäller även om man har ett brutet räkenskapsår.
Skattereduktionen gäller endast mot statlig inkomstskatt (inte mot t.ex. statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift).
Handelsbolag och andra delägarbeskattade juridiska personer – som inte betalar bolagsskatt – har inte rätt till denna skattereduktion.
Stiftelser, ideella föreningar och trossamfund – som är begränsat skattskyldiga har inte heller rätt till skattereduktionen. Dessa anses redan vara skattegynnade.
Dödsbon har rätt till skattereduktion för gåvor som har lämnats före dödsfallet – enligt reglerna för gåvor från fysiska personer – men inte för gåvor efter.
En förmögenhetsöverföring från en juridisk person kan – i vissa situationer – innebära att ägaren till den juridiska personen blir beskattad. För att inte detta ska hända ska en gåva – som ger en juridisk person rätt till skattereduktion – inte tas upp till beskattning av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen.
Företag hjälper ibland till vid krig, pandemier, naturkatastrofer och samhällsviktiga projekt. Eller stödjer allmännyttiga ideella föreningar. Detta genom att skänka varor, tjänster eller andra gåvor eller genom sponsring. Det kan vara kläder, skyddsutrustning, hjälp till sjukvårdsinsatser, el- och värmeutrustningar och andra akuta hjälpinsatser.
Om skänkta varor eller tjänster har ett marknadsvärde finns en risk att företagen måste betala extra skatt på värdet av de skänkta produkterna och ibland även moms på värdet – så kallad uttagsbeskattning. Detta trots att samhället får ta del av detta värde.
Exempel:
AB Dieselvärme har kommit överens med sina anställda om att tillverka ett antal extra portabla elverk, som skickas till krigshärjade områden i Ukraina. Detta utan att företaget får betalt för produkterna. Trots att gåvorna utgör en väldigt viktig samhällsinsats finns en risk att AB Dieselvärme måste betala inkomstskatt på marknadsvärdet av elverken. Staten får alltså in extra skatt för insatser som är till stor hjälp för samhället i stort.
Det finns visserligen undantag, till exempel för gåvor som inte har något värde och för vissa varuprover. Företaget kan också slippa uttagsbeskattning om man kan visa att hjälpinsatserna leder till motsvarande ökade intäkter för den egna verksamheten. Detta är dock ofta är väldigt svårt att bevisa. Det gör att företagen ibland slänger alternativt förstör varor istället för att skänka bort dem till välgörenhet. Hur sjukt är inte ett sådant regelverk?
För staten borde det räcka att dessa gåvor minskar samhällets egna kostnader. Om ett företag skänker en vara eller en tjänst – till ett samhällsnyttigt ändamål – får företaget inte några pengar alls för detta värde. Samhället får däremot ta del av värdet. Detta är – enligt min mening – en rimlig deal för staten utan en extra uttagsbeskattning och uttagsmoms.
Det borde därför finnas tydliga regler att företagen inte ska behöva betala extra skatt eller moms vid gåvor av varor och tjänster till samhällsnyttiga organisationer. Men vad är samhällsnyttigt? Här kommer förslag på exempel:
Vid en tydlig och hållbar lagstiftning kommer företagens vilja till hjälpinsatser att öka. Om företagen skänker varor, tjänster eller på annat sätt bidrar till samhällsnyttiga projekt kommer samhället att få en långsiktig och hållbar kostnadsminskning.
Allt som är positivt för en hållbar utveckling borde vara mycket mer prioriterat. Här har våra ungdomar kloka tankar!
En utredning har föreslagit att donation av livsmedel ska undantas från moms genom ett så kallat kvalificerat undantag (SOU 2025:30). Det ska gälla när donationen görs till en allmännyttig stiftelse, ideell förening eller ett registrerat trossamfund.
En förutsättning ska vara att mottagaren är en godkänd gåvomottagare vid skattereduktion för gåva och främjar eller bedriver social hjälpverksamhet. Dessa regler föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Det kan även komma framtida avdrag – eller annan skattelättnad – för sponsring av ideella föreningar. Det håller på att utredas (Dir. 2024:103 – Betänkande den 19 januari 2026).