Från och med i år kan juridiska personer, under vissa förutsättningar, få skattereduktion för penninggåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Det markerar ett ökat erkännande av företagens bidrag till samhällsnyttiga insatser. Vi har tidigare skrivit om den nya lagstiftningen i denna artikel.
Redan 2027 kan nästa steg tas. En statlig utredning (SOU 2026:5) föreslog tidigare i år en ny, neutral avdragsregel för företagssponsring, utan krav på värdering av direkta motprestationer. Nu går regeringen vidare med förslaget.
Sponsringen i Sverige beräknas idag uppgå till ca tio miljarder kronor per år. Av detta hänförs ca 73 procent till idrottslig verksamhet, 18 procent till social verksamhet och nio procent till kulturverksamhet. För stora delar av föreningslivet och civilsamhället är sponsringen en viktig finansieringskälla.
Avdragsrätten för sponsring har varit ett sorgebarn i skatterätten under många decennier. Särskild lagreglering saknas. Rätten till avdrag får därför istället bedömas med utgångspunkt i inkomstskattelagens grundläggande bestämmelse i 16 kap 1 § – avdrag medges för utgifter som syftar till att förvärva och bibehålla inkomster.
Resultatet har blivit en omfattande, svårtillgänglig och i många fall oförutsebar rättspraxis. Normalt medges avdrag endast för ett belopp som motsvarar marknadsvärdet av den motprestation företaget får (reklamvärde etc). Överskjutande belopp träffas av lagstiftningens generella avdragsförbud för gåvor. Att företaget självt bedömt att utgiften är affärsmässigt motiverad saknar däremot i princip betydelse. Alternativt kan avdrag medges om det finns ett starkt samband mellan företaget och sponsortagarens verksamhet.
Skatteverket intar också ofta en restriktiv hållning i avdragsfrågan och menar bland annat att sponsring som endast är avsedd att förbättra företagets image och goodwill, ska betraktas som ej avdragsgill gåva. För sponsring av hjälporganisationer etc medges därför normalt inte något avdrag.
Reklamvärdet vid sponsring av exempelvis barn- och damidrott samt kulturverksamhet kan sällan mäta sig med reklamvärdet vid exempelvis tv-sänd herridrott på elitnivå. Eftersom avdragsrätten är beroende av värdet av sponsringens motprestation innebär dagens ordning att verksamheter med ett lägre kommersiellt reklamvärde ofta har svårare att konkurrera om sponsringsmedel än etablerad elitidrott.
Regeringens föreslår att en ny och riktad avdragsregel införs. Enligt den ska utgifter för att förbättra eller upprätthålla näringsverksamhetens anseende vara avdragsgilla.
Till skillnad från dagens regler ska avdragsrätten inte längre vara beroende av värdet av direkta motprestationer, utan av om utgiften syftar till att förbättra eller upprätthålla företagets anseende.
Det nya uttrycket tar enligt regeringen sikte på åtgärder som stärker företagets anseende och därigenom kan bidra till att attrahera kunder, kapital eller arbetskraft samt i förlängningen öka företagets konkurrenskraft.
Även andra åtgärder, som inte är sponsring men som på ett liknande sätt syftar till att förbättra företagets anseende – inom ramen för företagets CSR- och hållbarhetsarbete, såsom klimatkompensation – omfattas enligt regeringen av den föreslagna bestämmelsen.
Den föreslagna regeln är avsedd att omfatta fall där utgifter för sponsring är affärsmässigt motiverade men där de – enligt nuvarande praxis – inte är avdragsgilla därför att motprestationerna inte anses tillräckliga eller till följd av att utgiften inte kan ses som en indirekt omkostnad i näringsverksamheten. Gåvor och personliga levnadskostnader ska fortsatt omfattas av avdragsförbud.
Befintlig lagreglering ska tillämpas på direkta motprestationer och i fall där sponsringen avser representation eller liknande ändamål. Den nya bestämmelsen ska alltså komplettera dagens regler och utvidga avdragsrätten
I ett avseende går regeringen längre än det tidigare utredningsförslaget. I inkomstskattelagens generella avdragsförbud för gåvor föreslås en uttrycklig undantagsregel. Sponsringsutgifter som är avdragsgilla enligt den nu föreslagna bestämmelsen ska inte räknas som gåvor. Det innebär att sådana utgifter inte kan ge rätt till skattereduktion för penninggåvor eftersom de skattemässigt inte längre ska behandlas som gåvor.
Av praxis följer att ägarna till ett företag kan bli beskattade som för utdelning eller lön, vid förmögenhetsöverföringar från företaget som inte är affärsmässigt motiverade. I sådana fall anses ägaren ha tillgodosett ett personligt intresse genom gåvan.
Om sponsringen utgörs av varor eller tjänster finns också en risk för uttagsbeskattning, det vill säga att företaget beskattas – både inkomstskattemässigt och mervärdesskattemässigt – som om tillgångarna hade avyttrats till marknadsvärde.
I den nya lagstiftningen om skattereduktion för penninggåvor till social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning regleras uttryckligen att någon utdelningsbeskattning av ägaren till företaget inte ska ske när gåvan ger rätt till skattereduktion.
Någon motsvarande reglering föreslås inte här. Regeringen har dock hörsammat flera remissinstansers önskemål om ett förtydligande i denna del och uttalar att varken uttagsbeskattning av företaget eller utdelningsbeskattning av dess ägare bör aktualiseras när utgifterna är avdragsgilla enligt den föreslagna bestämmelsen. Det beskedet är välkommet.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Innan dess hålls riksdagsval.
Regeringen framhåller i lagrådsremissen att förslagets omfattning ytterst blir beroende av valutgången, det ekonomiska läget och de överläggningar som förs i budgetarbetet. Hur den nuvarande politiska oppositionen ställer sig till förslaget är oklart.
Det är alltså först senare i höst som vi vet om förslaget blir verklighet – och i så fall när och i vilken form.