Moms är en skatt som Sverige inte helt självständigt kan ändra hur som helst. EU:s momsdirektiv sätter gränser för det handlingsutrymme Sverige och andra EU-länder har.
I partiledardebatten härom veckan hamnade företrädarna för Sverigedemokraterna (SD) respektive Centern (C) i ett ordkrig om det är möjligt att sänka momsen på livsmedel – eller kanske helt slopa den på vissa livsmedel. Att det var möjligt hävdade Jimmy Åkesson (SD) medan Anna-Karin Hatt (C) menade att Jimmy Åkesson inte var påläst.
För väljarna var det nog inte så lätt att avgöra vem som faktiskt hade rätt.
Det har under många år varit en sanning att det inte går att sänka eller ta bort momsen helt eftersom EU:s momsdirektiv styrt detta mycket hårt. Det hade Centerledaren uppenbarligen lagt på minnet.
Den gamla sanningen har dock fått ge rum åt ett lite mer tillåtande regelverk genom det s.k. skattesatsdirektivet, (EU) 2022/542 från den 5 april 2022. Ändringarna får tillämpas från den 1 januari 2025.
Skattesatsdirektivet har gett EU-länderna större handlingsfrihet att välja låg moms jämfört med tidigare. I Sverige har dessa möjligheter inte tagits tillvara på än så länge. Då har jag bortsett ifrån den lilla, lilla förändringen av momssatsen för konstverk som blev 12 % för alla – inte bara för konstnären själv – per den 1 januari 2025.
Sverige har idag momssatserna 25, 12 och 6 procent samt 0 procent i kombination med rätt till momsavdrag.
Normalskattesatsen får inte vara lägre än 15 procent. Vi behöver inte ha någon lägre momssats alls – som t.ex. Danmark som har 25 procent rakt över. Om vi vill får vi dock ha två reducerade momssatser. Dessa reducerade momssatser får inte vara lägre än 5 procent.
Utöver detta får vi ha en superreducerad momssats som understiger 5 procent. Det har vi i Sverige – än så länge – inte valt att införa.
Det är även tillåtet att ha nollskattesats – alltså momsfrihet – som kombineras med avdragsrätt för moms (normalt innebär ju momsfrihet ej rätt till avdrag för ingående moms för säljaren).
Vilka tillhandahållanden som vi får ha en reducerad momssats på framgår av EU:s momsdirektiv bilaga III. Förteckningen har 29 punkter. De reducerade momssatserna får tillämpas på max 24 punkter.
I punkt ett nämns livsmedel. Vi har alltså möjlighet att sänka momsen på livsmedel från dagens 12 till 6 procent.
Den superreducerade momssatsen – eller nollskattesatsen med rätt till momsavdrag för säljaren – får användas på några specifika punkter – där livsmedel är en av dem. Sverige kan alltså även välja att sänka momsen på livsmedel till lägre än 6 procent – eller ta bort momsen helt.
SD-ledaren var alltså inte helt fel ute om momssatserna.
Ja, det finns inget som säger att man måste ha samma momssats på alla slag av livsmedel. Det går alltså att välja ut vissa livsmedel som man anser är viktigare än andra att ha ett lågt pris på.
SD-ledaren hade alltså lite rätt där också. Om sådana regler införs kan det bli svåra gränsdragningar – t.ex. vilka livsmedel ska omfattas av 6 procent och vilka som ska stå kvar på 12 procent. Domstolarna kanske får fler ärenden om rätt momssats att avgöra.
Icke-diskriminering är en grundläggande princip inom EU.
SD har även pratat om att ha låg momssats på livsmedel som produceras i Sverige för att få ett beredskapsperspektiv på frågan. Detta är dock inte möjligt då det skulle innebära en diskriminering av livsmedel som produceras i andra EU-länder.
Här hade alltså C-ledaren lite rätt. Sverige hade i princip behövt lämna EU för att kunna ha låg moms på livsmedel som produceras i Sverige.
Moms har sällan varit en stor valfråga – men med lite politisk kryddning kanske den snart serveras som en rätt i 2026 års valfläskbuffé!