Löneväxling mot pension kan vara en fälla – gör om och gör rätt!

Många löneväxlar mot pension via sin arbetsgivare för att kunna gå i pension tidigare eller få en högre pension än vad som annars skulle vara fallet. Det är dock viktigt att veta vad som gäller – innan man börjar löneväxla som anställd. I vissa fall kan man förlora många tusenlappar i pension om löneväxlingen sker på ett felaktigt sätt.

     

den 29 maj 2018 Ulf Eriksson

Att löneväxla innebär att man frivilligt sätter ned sin bruttolön för att få något annat istället. Vanligtvis görs detta mot skattefria förmåner. En högre pensionsavsättning är inte en skattefri förmån men pension beskattas först när den tas ut. Det kan därför vara en bra möjlighet att löneväxla mot pension.

Om man antar att pensionen, när den tas ut, kommer att ligga under brytpunkt 1 dvs den nivå där statlig skatt börjar tas ut, så kommer beskattningen att bli relativt sett låg på pensionen.

Exempel 1:

Anna har en lön som uppgår till 60 000 kr i månaden och har en marginalskatt (skatt på den sista tusenlappen på lönen) på 60 procent. Det innebär att hon får 400 kr kvar av sista tusenlappen i lön. Hon har avtalat om att löneväxla 1 000 kr i månaden och räknar med att denna tusenlapp i framtiden kommer att beskattas med en marginalskatt på 30 procent. Netto får hon då ut 700 kr av den löneväxlade tusenlappen.

Mer i pension än vad som avstås i lön

Förutom att man kan tjäna på att ta ut pension istället för lön när det gäller marginalskatten så innebär de löneväxlingsmodeller som finns på marknaden att man kan få lite mer i pensionsavsättning än vad man avstår i form av lön.

Det beror på att utbetalning av lön ger högre avgifter för arbetsgivaren (sociala avgifter på 31,42 %) än vad som gäller för pensionsavsättningar (24,26 %). Då tanken i normalfallet är att arbetsgivaren varken ska tjäna eller förlora på en löneväxling kommer den anställde att dra nytta av de lägre avgifterna på pensionen. Nedsatt lön ger därmed en pensionsavsättning med (1,3142/1,2426 =) cirka 5,8 procent högre än nedsatt lön.

Exempel 2:

Anna har satt ned sin lön med 1 000 kr/mån. Arbetsgivaren betalar dock in en höjd pensionspremie med 1 058 kr då avgifterna på pensionen understiger avgifterna på lönen.

Det man förlorar på gungorna…

Det många inte tänker på är att man normalt omfattas av tjänstepension i sitt vanliga anställningsavtal. Inbetald pension på denna är beroende av vilken lön man får. Om arbetsgivaren betalar in en tjänstepension baserad på bruttolönen och om denna sänks vid en löneväxling kommer denna pensionsavsättning att bli lägre vid löneväxlingen.

Exempel 3:

Anna omfattas av ITP-avtalet (ITP1) och arbetsgivaren betalar på den nivå som löneväxlingen sker in 30 procent av lönen i pension, dvs 300 kr. Då lönen minskar vid löneväxlingen förlorar Anna 300 kr i pensionsavsättning då man inte tagit hänsyn till detta vid växlingen.

... tar man igen på karusellen

Här är det viktigt att man tar hänsyn till minskad tjänstepension vid löneväxling. Det är du som löneväxlar som måste kontrollera vad som gäller – annars kan du förlora många tusenlappar i form av minskad pension.

Det finns två lösningar på problematiken som visats i denna artikel.

Lösning 1

Det man som anställd bör göra är att se till att arbetsgivaren betalar in premie till tjänstepension enligt anställningsavtalet på bruttolönen före löneväxling. Då förlorar man inte pensionsavsättning på grund av löneväxlingen. I vissa pensionsavtal på marknaden (t ex ITP1) får arbetsgivaren dock inte betala in en pensionspremie på lön före löneväxling utan det är faktiskt utbetald lön som gäller. Då får man titta på lösning 2.

Lösning 2

Lösning två innebär att man vid tjänstepensionen utgår från lön efter löneväxling men att man får en högre avsättningsnivå på den löneväxlade pensionen.

Exempel 4:
Annas lön blir 1 000 kr lägre på grund av löneväxlingen till pension. Beräkningen i exempel 1 ger Anna en högre pensionsavsättning än löneavståendet. Detta kompenserar dock bara för de lägre avgifterna för pension. För att Anna också ska kompenseras för den minskade pensionen i ITP-avtalet (300 kr/mån) bör hon få en pensionsavsättning kopplad till löneväxlingen som uppgår till (1 000 x 1,3576 =) cirka 1 358 kr. Denna nivå är kostnadsneutral för arbetsgivaren.

Om Anna i exemplen ovan nöjt sig med en löneväxling på den lägre nivån hade hon förlorat 300 i månaden i pension. Det är inte ovanligt att anställda på höga lönenivåer löneväxlar 5 000 – 10 000 kr i månaden. Då kan de alltså förlora 1 500 – 3 000 kr i månaden på för lite inbetald pension. På en tioårsperiod pratar vi om 180 000 kr – 360 000 kr i för låg avsättning till tjänstepension. Med avkastning på pengarna kan det röra sig om betydligt större belopp!

Mer att tänka på

Det är dock mycket att tänka på när man ska påbörja en löneväxling – både för arbetsgivare och arbetstagare. Man bör därför gå till en pensionsrådgivare som tittar på hela lösningen. Gör man fel finns, som vi visat i denna artikel, stora risker. Särskilt för arbetstagaren.

För att få mer information om löneväxling, och mycket mer, kan du prova Servicepaket Skatt gratis.