Naturligtvis ligger det kanske i sakens natur att man inte vill bli beskattad för en förmån från arbetsgivaren. Helt naturligt är också att arbetsgivare kanske inte vill betala arbetsgivaravgifter på förmånsvärdet.
De allra flesta förmåner är dock både skatte- och avgiftspliktiga. Anledningen är att de ses som ersättning för utfört arbete.
Även fria måltider är i grunden skattepliktiga. Men att ge de anställda fria måltider i belöning kan vara en god affär både för de anställda och för arbetsgivaren; trots att måltiderna alltså är skattepliktiga.
Förmån av fri kost är en av de få schablonvärderade förmånerna. Oavsett vad den fria frukosten, lunchen eller middagen kostar uppgår det skattepliktiga förmånsvärdet under 2024 till 60 kronor (frukosten) respektive 120 kronor (lunchen eller middagen).
Att därför till exempel bjuda en anställd på en middag för ett väl utfört arbete behöver alltså inte kosta så mycket jämfört med att ge den anställde ett kontant engångsbelopp i belöning.
Låt mig ta ett exempel:
Sara jobbade över några timmar varje kväll under en hel vecka för att bli färdig med ett projekt. Som tack för detta bjöd arbetsgivaren Sara och hennes sambo på restaurang.
De åt för sammanlagt 3 000 kronor inklusive moms, och arbetsgivaren stod alltså för notan.
Sara ska beskattas för två kostförmåner, det vill säga sammanlagt 240 kronor. Eftersom Sara har en marginalskatt på 56 procent uppgår hennes kostnad för de två måltiderna till 134 kr (56 % x 240).
Arbetsgivaren får avdrag för hela kostnaden, det vill säga 3 000 kronor inklusive momsen, som en personalkostnad.
Om Sara i exemplet själv skulle stå för måltiderna hade hon fått betala 3 000 kr, vilket i sin tur hade krävt en bruttolön på 6 818 kronor (3 000 / 44 %). Att jämföra med en kostnad på 134 kr när det är arbetsgivaren som står för kalaset.
Så visst är kostförmånen en smakfull förmån?
Missa inte Lennarts andra artiklar om förmånliga förmåner. Läs Skattefri bilförmån? - Jajamän! och Ingrids artikel Fri elcykel - fortfarande en förmånlig förmån.