OBS! Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan.Det kan innebära att reglerna kan vara ändrade. För att säkerställa att du alltid har rätt information så rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Servicepaket.
Konjunkturinstitutet/Ekonomisk politik driver stark tillväxt 2016
Expansiv finans- och penningpolitik stimulerar efterfrågan som växer på bred front även 2016. Detta innebär att sysselsättningen fortsätter att utvecklas starkt och att arbetslösheten sjunker. Sverige går därmed in i en högkonjunktur. Inflationen förblir samtidigt låg och inflationsmålet nås först 2018.
den 29 april 2016
De senaste årens starka utveckling i Sverige är delvis en följd av att den globala ekonomin återhämtar sig efter finanskrisen. Dessutom har penningpolitiken varit expansiv och stimulerat inhemsk efterfrågan.
Lågräntepolitiken har även bidragit till att hålla nere värdet på kronan, vilket gynnat exportnäringen. Arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas. Under 2016 och 2017 ökar sysselsättningen med 140 000 personer.
De offentliga finanserna stärktes i betydande grad 2015 till följd av en stark konjunkturutveckling. Den stora flyktinginvandringen bildar dock ett utgiftstryck i offentlig sektor de närmaste åren.
Högkonjunkturen medför att arbetslösheten sjunker ned till 6,3 procent 2017. Men sannolikt ökar arbetslösheten åren därpå när allt fler flyktinginvandrare kommer in i arbetskraften.
Den ökade befolkningen medför även stora utmaningar för bostadsmarknaden. På grund av låga investeringar under en längre period finns det ett stort uppdämt behov av bostäder. Nuvarande höga nivå på bostadsbyggandet bedöms därför inte vara tillräcklig för att komma tillrätta med den rådande bostadsbristen.
Nyckeltal
|
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
|
|
BNP till marknadspris |
2,3 |
4,1 |
3,5 |
2,3 |
1,9 |
1,6 |
2,0 |
|
BNP per invånare |
1,3 |
3,0 |
2,3 |
0,9 |
0,3 |
0,0 |
0,5 |
|
BNP, kalenderkorrigerad |
2,4 |
3,8 |
3,3 |
2,6 |
2,0 |
1,6 |
1,8 |
|
BNP i världen |
3,4 |
3,1 |
3,2 |
3,5 |
3,8 |
3,9 |
3,8 |
|
Bytesbalans (1) |
4,2 |
4,9 |
6,4 |
5,7 |
5,3 |
4,8 |
4,6 |
|
Arbetade timmar (2) |
1,8 |
1,0 |
2,0 |
1,7 |
1,1 |
0,6 |
0,4 |
|
Sysselsättning |
1,4 |
1,4 |
1,7 |
1,4 |
1,0 |
0,7 |
0,6 |
|
Arbetslöshet (3) |
7,9 |
7,4 |
6,7 |
6,3 |
6,2 |
6,4 |
6,7 |
|
Arbetsmarknadsgap (4) |
–1,1 |
–1,1 |
0,0 |
0,7 |
1,0 |
0,8 |
0,4 |
|
BNP-gap (5) |
–2,1 |
–0,5 |
0,6 |
1,1 |
1,0 |
0,7 |
0,3 |
|
Timlön (6) |
2,8 |
2,5 |
3,2 |
3,4 |
3,6 |
3,6 |
3,4 |
|
Arbetskostnad per timme (2) |
1,7 |
4,2 |
3,6 |
3,5 |
3,6 |
3,6 |
3,4 |
|
Produktivitet (2) |
0,5 |
2,6 |
1,3 |
0,9 |
0,9 |
1,0 |
1,3 |
|
KPI |
–0,2 |
0,0 |
0,8 |
1,2 |
3,2 |
3,5 |
3,2 |
|
KPIF |
0,5 |
0,9 |
1,3 |
1,5 |
2,1 |
2,4 |
2,2 |
|
Reporänta (7,8) |
0,00 |
–0,35 |
–0,50 |
0,00 |
1,00 |
1,75 |
2,50 |
|
Tioårig statsobligationsränta (7) |
1,7 |
0,7 |
1,1 |
2,0 |
2,9 |
3,8 |
4,3 |
|
Kronindex (KIX) (9) |
106,8 |
112,6 |
109,8 |
108,0 |
105,9 |
103,8 |
101,7 |
|
Offentligt finansiellt sparande (1) |
–1,6 |
–0,3 |
–0,3 |
–0,6 |
0,2 |
0,6 |
0,9 |
|
Strukturellt sparande (10) |
–0,9 |
–0,2 |
–0,4 |
–1,0 |
–0,5 |
0,0 |
0,7 |
|
Maastrichtskuld (1) |
44,9 |
43,4 |
41,7 |
41,1 |
40,2 |
39,1 |
37,6 |
Källa: IMF, SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet
http://konj.se/publikationer/konjunkturlaget/konjunkturlaget/2016-03-23-ekonomisk-politik-driver-stark-tillvaxt.html
