När karenstiden – den så kallade trädan – har löpt ut är andelarna i ett fåmansföretag inte längre kvalificerade. Avkastningen beskattas då med 25 procent. Det kan jämföras med beskattningen av kvalificerade andelar, som kan bli mer än dubbelt så hög. Att ägaren redovisar sitt aktieinnehav på blankett K10 eller K12 kan alltså få stor betydelse för beskattningen.
Mot den bakgrunden kan man lätt förstå den oro och osäkerhet som många känner. Har ägaren agerat på ett sätt som innebär en risk för att karensen aldrig har påbörjats – eller att en pågående karens har avbrutits? Och hur får man klarhet i det?
Frågor om karensreglerna kretsar kring definitionen av kvalificerade andelar – det vill säga vad som avses med ”verksam i betydande omfattning”.
Karensen löper ut först när ägaren eller en närstående person inte har varit verksam i fåmansföretaget under fyra hela kalenderår. Under denna period måste personen alltså vara ”passiv”. Men när anses en person egentligen vara ”aktiv” i företaget? Kan bolaget exempelvis besluta om utdelning? Kan ägaren ta ut lön eller erhålla förmåner utan att anses verksam?
Lagstiftningen och förarbetena är dessvärre inte till mycket hjälp. Att en person anses verksam när arbetsinsatserna har ”stor betydelse för vinstgeneringen” gör inte bedömningen mycket enklare. Svaret får istället ofta sökas bland mer än 30 års rättspraxis på området.
Som ett komplement till regleringen om verksam i betydande omfattning finns lagstiftning som syftar till att motverka kringgåenden. Andelarna anses kvalificerade – det vill säga någon karens löper inte – om ägaren eller en närstående person är/under karenstiden varit verksam i ett annat fåmansföretag som bedriver ”samma eller likartad verksamhet”. Vad innebär det? Och vad gäller om ägaren påbörjar en ny verksamhet under karensen? Även här måste svaret sökas i rättspraxis.
En fråga om karensen i ett fåmansföretag kräver alltså många gånger en omfattande utredning med koppling till flera centrala delar av 3:12-regelverket. Och något definitvit svar finns inte alltid att hitta.
En ”karensfråga” uppstår ofta i situationer där en fåmansföretagare har avyttrat sitt företag till en extern köpare – gjort en så kallad exit. Transaktionen har genomförts som en skattefri aktieavyttring i bolagssektorn och i ett holdingbolag finns nu ett kapital som ägaren önskar tillgodogöra sig efter karenstidens utgång. Hur kan kapitalet förvaltas under karensen utan risk att ägaren anses verksam? När börjar karensen löpa och hur länge pågår den? Angående karenstidens längd har regelverket ändrats från och med i år – i vissa fall gäller den nya fyraåriga karensen ”retroaktivt”.
I fall där närstående personer övertagit rörelsen uppkommer särskilda frågor. Av praxis följer att den tidigare ägarens kapitalförvaltande bolag ”smittas” av den yngre generationens fortsatta aktivitet. Någon karens inleds inte. Sedan ett antal år tillbaka finns dock särskilda undantagsregler som tar sikte på generationsskiften. Vad krävs för att de ska vara tillämpliga?
Det är inte ovanligt att den tidigare ägaren fortsätter att vara verksam som anställd i det avyttrade företaget och i vissa fall behåller personen en viss ägarandel i sitt företag eller återinvesterar i det köpande företaget. Börjar någon karens överhuvudtaget att löpa då?
I situationer där säljaren återinvesterat och det köpande företaget är exempelvis ett riskkapitalbolag behöver man ofta reda ut om köparen definieras som ett fåmansföretag. Det kan tyckas okomplicerat, men i många fall – inte minst när det handlar om en utländsk köpare – kan det vara näst intill omöjligt att fastställa.
I nästa led kan det bli aktuellt att analysera om utomståenderegeln är tillämplig. Här finns en särskild karensregel att beakta. Utomståenderegeln har dessutom tolkats i en stor mängd rättspraxis under senare år.
Vi har berört två ”bakåtblickande” karensregler – en med koppling till definitionen av kvalificerade andelar/verksam i betydande omfattning och en som återfinns i utomståenderegeln. Regelverket innehåller därutöver ytterligare två karensregler: en ”framåtblickande”, som aktualiseras när ett företag upphör att vara ett fåmansföretag och ytterligare en bakåtblickande, kopplad till den så kallade utvidgade fåmansföretagsdefinitionen.
Som om inte det vore nog – i undantagsregeln gällande generationsskiften finns ytterligare en karensregel, dessutom med andra tidsfrister än övriga. Fem olika karensregler att hålla reda på alltså!
Så länge karensen pågår är andelarna kvalificerade och den passiva ägaren ska redovisa innehavet på blankett K10. När karensen löpt ut övergår redovisningen till blankett K12.
Det kan finnas anledning att överväga om ägaren bör lämna särskilda upplysningar i inkomstdeklarationen under en pågående karens. Om det råder osäkerhet kring huruvida karensen faktiskt har löpt ut – finns det då något man kan göra?
En till synes enkel fråga om karens i ett fåmansföretag leder alltså ofta till bedömningar kopplade till begreppen verksam i betydande omfattning och samma eller likartad verksamhet – och ibland även frågor som berör definitionen av fåmansföretag och utomståenderegeln. Med andra ord: de mest komplexa delarna av 3:12-beskattningens kvalifikationsregler i en och samma korta fråga. Inte undra på att vi får många frågor om karens!
Hur bör en ägare till ett fåmansföretag agera för att vara säker på att redovisningen av ett andelsinnehav verkligen ska övergå från blankett K10 till K12?
Frågor om s.k. karensbolag, trädabolag, malpåsebolag eller 5/25-bolag kretsar ofta kring en oro för att ägaren – efter exempelvis en exit – agerar på ett sätt som innebär att karensen aldrig påbörjas eller att en pågående karens riskerar att avbrytas. Under kursen berör vi många av de gränsdragningsfrågor som då uppkommer. Kort sagt, vad kan man göra och vad bör man inte göra under karensen?
Varmt välkommen den 2/6!