Frågor & Svar v. 19
     

den 19 maj 2015

Fråga

En anställd hotar att anmäla oss till Arbetsdomstolen. Vad innebär det?

Svar

En arbetstagare som hamnar i tvist med sin arbetsgivare bör vända sig till sin fackliga organisation för att få hjälp. Den som inte är medlem i en facklig organisation bör vända sig till en advokat eller annan praktiserande jurist, som också kan klara ut om det går att få bistånd från samhället genom rättshjälpssystemet. Frågor om rättshjälp kan också besvaras av Rättshjälpsmyndigheten.

En enskild arbetstagare, som inte är medlem i eller inte har stöd av någon facklig organisation, men som ändå vill väcka talan mot sin arbetsgivare ska vända sig till tingsrätten. Detsamma gäller en arbetsgivare som inte har stöd av en arbetsgivarorganisation men vill väcka talan mot en arbetstagare. Om en part är missnöjd med tingsrättens avgörande i en sådan tvist kan överklagande ske till Arbetsdomstolen.

Vissa typer av arbetstvister kan dras direkt inför Arbetsdomstolen. Domstolen är då första och enda domstol. För att en arbetstvist skall få föras direkt till Arbetsdomstolen krävs två saker.

 

  1. Talan måste väckas av en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av en arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal. Därutöver måste målet gälla tvist om kollektivavtal eller tvist som avses i medbestämmandelagen (exempelvis föreningsrättstvister eller tvister om förhandlingsrätt) eller tvist mellan parter som är bundna av kollektivavtal eller tvist som angår arbetsplats där kollektivavtal gäller.
  2. I andra typer av arbetstvister skall talan väckas vid vanlig tingsrätt. För en enskild arbetstagare som inte är medlem i eller inte har stöd av någon facklig organisation gäller alltså att talan skall väckas vid tingsrätt. Detsamma gäller normalt en arbetsgivare som inte har stöd av en arbetsgivarorganisation. Om en part är missnöjd med tingsrättens avgörande i en sådan tvist kan överklagande ske till Arbetsdomstolen. För prövning krävs då att Arbetsdomstolen meddelar prövningstillstånd.

 

Diskrimineringsombudsmannen (DO) får i vissa fall väcka talan direkt i AD. Det framgår av 6 kap. 1 § Diskrimineringslagen (2008:567).

Arbetsdomstolen, AD, är specialdomstol och sista instans för tvister om kollektivavtal och andra arbetsrättsliga tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare. Verksamheten regleras av lagen om rättegången i arbetstvister.

AD:s ledamöter förordnas av regeringen på treårsperioder. Normalt ingår sju ledamöter i en förhandling; en ordförande och en vice ordförande som är jurister, en neutral ledamot med särskild kunskap om arbetsmarknaden samt fyra intresseledamöter, varav två vardera från arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Intresseledamöterna utses efter förslag från Svenskt Näringsliv, Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO.

Sammanfattningsvis kan alltså din arbetstagare om han är medlem vända sig till sin fackliga organisation som sedan tar ställning till hur frågan ska drivas vidare. Sannolikt väljer man förhandlingsvägen lokalt och centralt först. Frågan om att väcka talan i Arbetsdomstolen prövas senare och om facket bedömer att man kan vinna i Arbetsdomstolen går man vidare – annars vanligtvis inte.

Om arbetstagaren inte är medlem i facket finns möjligheten att själv vända sig till tingsrätten. Arbetstagaren måste nog först anlita en jurist eller advokat med erfarenhet av arbetsrätt för att i vart fall i en inledande konsultation klarlägga rättsläget och vilka möjligheter till framgång som finns. Här börjar kostnaderna ticka på. Arbetstagaren måste själv stå för alla kostnader och om han förlorar i tingsrätten kanske också arbetsgivarens rättegångskostnader. Om arbetstagaren förlorar i tingsrätten och sedan väljer att överklaga till Arbetsdomstolen ökar kostnaderna ytterligare och vid förlust även i Arbetsdomstolen kan man behöva stå även för arbetsgivarens rättegångskostnader. Att själv stämma arbetsgivaren kan alltså innebära en stor ekonomisk risk. Endast ungefär hälften av alla överklaganden till Arbetsdomstolen slutar i vinst för arbetstagaren. Tidsmässigt kan det handla om flera månader – kanske mer än ett år innan allt är klart. Många personer kan uppleva en sådan process som mycket pressande.


Källa: Arbetsdomstolen och Lennart Eriksson