Förhandlingarna om arbetsrätten kraschade

Den 30 september gick tidsfristen ut för att komma överens om ett nytt avtal om arbetsrätten på svensk arbetsmarknad. Förhandlingarna bröt samman utan att parterna kommit överens. Så vad händer nu?

     

den 1 oktober 2020 Victoria Ödlund

Detta är en artikel från Servicepaket HR. Vill du få koll på det senaste inom arbetsrätt du också? Prova paketet gratis i tre dagar!

En del menar att den svenska modellen, som präglas av en lång tradition av samförstånd mellan parterna på arbetsmarknaden, nu har kraschat.

Enligt det s k 73-punktsprogrammet ska utredningens förslag, som presenterades den 1 juni, nu istället genomföras. Om regeringen följer 73-punktsprogrammet kan det bli en regeringskris. V har nämligen hotat att fälla regeringen om de föreslagna förändringarna genomförs.

Här får du en överblick av vad som framkom i utredningens förslag, och som nu alltså är ett steg närmare att genomföras.

Utredningens uppdrag

Utredningen gavs i uppdrag att i huvudsak fokusera på fyra delområden. Dessa var att ge lagförslag om: 

  • utökade undantag från turordningsreglerna
  • ett stärkt ansvar för arbetstagarnas kompetensutveckling
  • lägre och mer förutsägbara kostnader vid uppsägningar
  • skapa en bättre balans i anställningsskyddet för arbetstagare med olika anställningsvillkor

Utgångspunkten i utredningen var att ”Modernisera anställningsskyddet och anpassa det efter dagens arbetsmarknad. Balansen mellan parterna på arbetsmarknaden ska dock bibehållas”.

Förslaget ändrade turordningsregler

Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist gäller idag turordningsregler som innebär att arbetstagare med längre anställningstid ges företräde framför arbetstagare som har kortare anställningstid (s k "sist in först ut"). Förslaget är att denna grundregel bibehålls.

I dag gäller att arbetsgivare med högst tio arbetstagare vid uppsägning på grund av arbetsbrist från turordningen får undanta högst två arbetstagare. Utredningen föreslår att undantagsmöjligheten utökas till fem arbetstagare och att alla arbetsgivare, oavsett storlek, får möjlighet att göra undantag från turordningen.

Har en arbetsgivare tidigare tagit undan en eller flera arbetstagare vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska dock inga ytterligare undantag få göras vid uppsägningar som sker inom tre månader därefter. 

Möjligheten för en arbetstagarorganisation att inom avtalsområdet begära sammanläggning av flera driftsenheter ska enligt förslaget tas bort. Det innebär att de arbetstagare som hör till en viss driftsenhet där det finns arbetsbrist alltid kommer att turordnas för sig. I praktiken innebär det att turordningskretsarna i vissa fall kan bli mindre.

Vid lika lång anställningstid hos två eller flera arbetstagare föreslår utredningen att arbetsgivaren ska få bestämma vem som ska ges företräde i förhållande till någon annan. I dag gäller att arbetstagarna turordnas utifrån ålder i sådana fall. Motsvarande ändring föreslås i reglerna om företrädesrätt till återanställning.

Vidare föreslås en ändring när det gäller kvalifikationskravet för att en arbetstagare ska få behålla sin anställning genom omplacering. I dag gäller att arbetstagaren ska ha tillräckliga kvalifikationer för arbetet för att hen ska ha rätt att omplaceras till ett arbete som någon annan arbetstagare med kortare anställningstid redan utför (d v s ”putta ut någon”). Enligt gällande praxis behöver arbetsgivaren acceptera en viss upplärningstid efter en sådan omplacering. Enligt förslaget ska arbetstagaren, för att ha rätt att omplaceras, utan upplärning ha kvalifikationer för arbetet.

Förslaget ansvar för kompetensutveckling

Utredningen föreslår att det ska införas en skyldighet för arbetsgivare att i skälig utsträckning erbjuda arbetstagare kompetensutveckling. Skyldigheten föreslås gälla arbetstagare som har minst sex månaders sammanlagd anställningstid hos arbetsgivaren, oavsett om arbetstagaren har en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning.

Utredningen föreslår även att arbetsgivare ska vara skyldiga att på begäran av en arbetstagare lämna skriftlig information om den kompetensutveckling arbetstagaren har fått under anställningen.

Förslaget lägre kostnader vid uppsägning 

Kravet på att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad ligger fast och några ändringar av själva saklig grundbegreppet föreslås inte.

Utredningen föreslår däremot att anställningen inte längre som huvudregel ska bestå under tvistetiden i fall där en arbetstagare har yrkat på ogiltigförklaring av en uppsägning.

Logga in i Servicepaket HR för att läsa mer om ogilitigförklaring av uppsägning – eller prova paketet gratis för att få tillgång.

Förslaget ökad balans i anställningsskyddet

Skillnaderna i anställningsskydd är främst beroende på om arbetstagaren har en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning.

Utredningen föreslår ett stärkt skydd för arbetstagare med allmän visstidsanställning. Den kategorin arbetstagare föreslås kvalificera sig för en företrädesrätt till återanställning när anställningen har pågått i mer än nio månader under en treårsperiod, i stället för tolv månader inom samma period som gäller enligt dagens regler. 

Logga in i Servicepaket HR för att läsa mer om företrädesrätt till återanställning företrädesrätt till återanställning – eller prova paketet gratis för att få tillgång.

När arbetstagaren har kvalificerat sig för företrädesrätt till återanställning föreslås hen dessutom ha företrädesrätt till lediga tillsvidareanställningar och provanställningar hos arbetsgivaren under tiden en allmän visstidsanställning pågår.

Ikraftträdande

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.