En ordförandes vardag

En ledningsgrupps ordförande besitter en särskild maktposition i varje företag och organisation. De befinner sig ständigt i rampljuset, oavsett om de vill eller inte. Vilka svårigheter och utmaningar kan de tänkas stå inför en vanlig dag? Låt oss se efter.
måndag 15 maj 2017
Lästid: 2 Minuter
info

Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!

Ledningsgrupper är, sedan några decennier tillbaka, det dominerande sättet att leda företag och organisationer på. Inte överraskande har ordförande i ledningsgruppen en särställning – det är hen som organiserar ledningen, bjuder in medlemmar till gruppen och leder gruppens arbete. Otto Granberg och Harry Wallenholm skriver i boken Ledningsgruppen (2016) att ”en ledningsgrupp kan aldrig bli bättre än sin ordförande.” Kanske ligger det något i detta påstående, om inte annat är det i alla fall tänkvärt.

Ordföranden, liksom många andra chefer, brottas kontinuerligt med frågan om att balansera ibland motstridiga viljor – var ligger lojaliteten om läget skulle bli skarpt? Ledningsgruppens ordförande befinner sig ständigt i brytpunkten mellan två perspektiv, där det ena utgörs av den egna ledningsgruppen och det andra av organisationens styrelse. Ofta verkar inte denna position vålla några direkta problem, åtminstone inte så länge organisationen utvecklas och mår bra. Men inför så gott som alla beslut, varje dag, måste de naturligtvis ta hänsyn till de olika perspektiven.

Granberg och Wallenholm menar att en viktig del i ordförandes möjligheter, och skyldigheter, är att styra över ledningsgruppens sammansättning. I det arbetet ingår också att utesluta medlemmar som inte bidrar till ledningsgruppens gemensamma arbete. Författarna menar att det ofta är personer som inte förstått sitt uppdrag fullt ut och arbetar för sitt egna verksamhetsområde istället för helheten.

Ensamt på toppen

Många chefer vittnar om att det ofta är ensamt på toppen, att det är svårt att hitta någon att vara förtrolig med i organisationen. Som ordförande för en ledningsgrupp är det troligtvis inte särskilt lämpligt att varken ha sin ledningsgrupp eller sin styrelseordförande som samtalspartner, eftersom det kan skapa obalans, osäkerhet och frågetecken ute i organisationen. Samtidigt behöver alla människor någon att tala förtroligt, diskutera och bolla frågor med. Alla chefer hanterar detta vardagsdilemma på olika sätt. Vissa leder verksamheten i ensamhet, andra diskuterar viktiga frågor med människor i sin privata umgängeskrets och ytterligare några har en professionell samtalspartner.

Förmodligen kan positionen, ensamheten och ansvaret ibland vara tungt att bära i vardagen. Samtidigt märker man ofta i samtal med chefer och ledningsgrupper att ledarrollen också innebär mycket positivt; möjlighet att påverka, få saker att hända, se organisationen och medarbetarna utvecklas. Att få möjlighet att vara en förebild för ledarskapet i en organisation är ofta något som lyfts fram särskilt och som gör att många ledare ändå verkar trivas övervägande bra i sina roller.

Temasida: Distansarbete och hemarbete

När allt fler medarbetare arbetar hemifrån ställs verksamheter inför helt nya frågor: Vem ansvarar för arbetsmiljön? Vilka arbetsredskap kan vi få avdrag för? Vi har samlat innehåll som hjälper dig på vägen!
Gå till temasidan

 



Dela sidan: