Distansarbete och hemarbete – vad gäller?

I och med coronapandemin har distansarbete och hemarbete blivit en del av vår nya arbetsvardag. Under våren sågs distansarbete som en tillfällig lösning medan vi nu ser att det fortsätter under hela hösten (i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer).

     

den 2 september 2020 Anna Schönfelder

Utöver syftet med att minska smittspridningen finns det många andra fördelar med att arbeta på distans; exempelvis tidsvinster, möjlighet att arbeta mer ostört, möjlighet att få ihop arbete och privatliv samt minskad klimatpåverkan. Samtidigt finns det många utmaningar med distansarbete både för arbetsgivaren och den anställde.

Vad menas med distansarbete?

Distansarbete innebär att den anställde utför sina arbetsuppgifter från en annan geografisk plats än den ordinarie. Det vanligaste är att arbetet utförs från den anställdes hem eller från en annan plats som arbetsgivaren och den anställde har kommit överens om.

För att det ska räknas som distansarbete ska det även ske med regelbundenhet, t ex två eller tre dagar per vecka. Att tillfälligt arbeta hemifrån räknas normalt inte som distansarbete.

Ytterligare en förutsättning är att det är frivilligt och att det finns en överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde. Arbetsgivaren kan alltså inte tvinga en anställd att arbeta på distans och en anställd kan inte heller kräva att få distansarbeta.

Hemarbete med anledning av coronapandemin

Att arbeta hemifrån med anledning av coronaviruset är normalt inte att betrakta som distansarbete. Även om hemarbetet nu pågår under en längre tid och med regelbundenhet anses det vara för en begränsad period samt att det inte grundar sig på frivillighet.

Anledningen till hemarbete är nu att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minska smittspridningen och sker på uppmaning av arbetsgivaren. Om en anställd inte är överens om hemarbete torde arbetsgivaren – med stöd av arbetsledningsrätten – kunna beordra den anställde att arbeta hemifrån.

Vid kortvarigt hemarbete räcker det att informera den lokala fackliga organisationen. Blir det däremot mer långvarigt föreligger normalt förhandlingsskyldighet enligt MBL.

Arbetsmiljön vid hemarbete

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön oavsett var arbete utförs. Vid distans- och hemarbete måste arbetsgivaren försäkra sig om att arbetsplatsen i hemmet (eller där arbetet utförs) är lämplig ur arbetsmiljösynpunkt.

Arbetsgivaren ska göra riskbedömningar och utifrån dessa vida lämpliga åtgärder. Ju större krav arbetsgivaren ställer på de anställda att arbeta hemifrån desto större ansvar har arbetsgivaren att säkerställa en god arbetsmiljö samt tillhandahålla relevant arbetsutrustning.

För att säkerställa arbetsmiljön vid hemarbete kan t ex en checklista användas där den anställde själv svarar på frågor om arbetsmiljön. Det kan också ske genom samtal där chef och den anställde går igenom arbetsmiljön i bostaden.

Arbetsmiljön omfattar även de sociala och organisatoriska aspekterna som t ex hur samarbetet med andra medarbetare fungerar, arbetsbelastning och gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv.

Den anställde har också ett arbetsmiljöansvar och ska medverka i att skapa goda arbetsförhållanden. Detta blir extra viktigt när hemarbete sker i större utsträckning och arbetsgivare kan ha svårt att uppmärksamma eventuella risker. Det är alltså viktigt att arbetsgivaren och de anställa samarbetar för att skapa en god och säker arbetsmiljö.


Vägen framåt för HR: inför 2021 och vidare!

Simply HR

Läs mer om årets digitala HR-event från Simployer