Behöver EU:s momssystem quick fixes?

I den här artikeln tittar vi närmare på en av de quick fixes som EU har föreslagit. Quick fixes och CTP-certifiering av företag är en liten del av det större reformpaket för gränsöverskridande varuhandel som EU har föreslagit. Något beslut finns inte ännu.

     

den 3 maj 2018 Kristina Andreasson

Det slutliga momssystemet för varuhandel är tänkt att träda i kraft år 2022. Innan dess vill EU-kommissionen införa vissa förenklingar – quick fixes. Dessa blir bara tillgängliga för särskilt pålitliga företag – CTP-företag. Quick fixes och CTP-regler är tänkta att införas år 2019. Eftersom något beslut inte finns ännu är det en kvalificerad gissning att ikraftträdandet skjuts upp.

Det är fyra quick-fixes som föreslås. Den här artikeln fokuserar på den som handlar om kedjetransaktioner med varor.

Problem med dagens regler

En kedjetransaktion är det när en vara säljs – faktureras – i fler än ett led samtidigt som varan transporteras från det första till det sista företaget i kedjan. Det är alltså minst tre parter involverade. Ett problem är att dagens regler inte har några särskilda regler för handel med fler än tre parter. I stället gäller allmänna regler. Det kan ofta innebära att ett eller flera företag i kedjan ska registreras till moms i annat land.

Det finns särskilda regler för äkta trepartshandel*. Reglerna har som syfte att förenkla momshanteringen bl.a. genom företag ska slippa momsregistrering i andra länder. Trots att det finns särskilda regler, kan de inte alltid tillämpas. Det kan innebära att det mellanliggande företaget (mellanmannen) måste registrera sig till moms i ett annat land än det egna.

Liknande problem finns även vid en oäkta trepartshandel, se figuren.

I trepartsfallen uppstår problemet när det är något annat företag än det första företaget i kedjan som självt, eller genom anlitad transportör, anordnar transporten.

Exempel

faktura och moms exempel


I exemplet ovanför säljs varor från A i Tyskland till B i Sverige som säljer vidare till C i Sverige. Det finns bara en varutransport – från A till C. Om A självt eller genom anlitad transportör ansvarar för transporten till Sverige är det mellan A och B en ”vanlig” momsfri EU-försäljning. I försäljningsledet mellan B och C anses varan finnas i mottagarlandet, varför svensk moms tas ut. Här finns inga problem.

Om det är B eller C som självt, eller genom anlitad transportör, ansvarar för transporten till Sverige kan problem uppstå. EU-domstolen har i liknande fall ansett att försäljningen mellan A och B då är en inhemsk omsättning i avsändarlandet. Fakturan från A borde därför innehålla tysk moms. Detta innebär att B ska registreras till moms i Tyskland för försäljningen till C. Då kan B:s försäljning undantas från moms som en EU-försäljning av vara.

Skatteverket i Sverige har dock en mer pragmatisk syn på motsvarande transaktion och menar att den gränsöverskridande transporten – ”normalt” – ska knytas till det fakturaled som är mellan företag i olika EU-länder.

Uppenbarligen finns det situationer som inte är ”normala”. Då torde svenska Skatteverket gå på EU-domstolens linje. Dessutom är det svårt att veta hur andra EU-länder tolkar EU-domstolens domar. Det nuvarande regelverket är alltså ett problem för företagen.

EU:s förslag på quick-fix

Förslaget syftar till att det ska bli en enhetlig tolkning i alla EU-länder – om till vilket försäljningsled som den momsfria EU-försäljningen av vara ska knytas. Det ska enligt förslaget vara det första försäljningsledet – mellan A och B i exemplet ovan. Det ska gälla under förutsättning att

  1. köparen – B i vårt exempel – har ett VAT-nummer i ett annat EU-land, och
  2. köparen meddelat leverantören – A i vårt exempel – till vilket land varan har transporterats.


Förenklingen ska alltså enligt förslaget gälla när mellanmannen – B i vårt exempel – anordnar transporten.

Om någon av förutsättningarna saknas kommer transporten att knytas till det andra försäljningsledet – den mellan B och C i vårt exempel ovan. Finns då slutkunden – C i vårt exempel – i ett annat EU-land – blir det en momsfri EU-försäljning i det ledet. B måste dock normalt registreras till moms i det land därifrån varan skickas – Tyskland i exemplet.

Gäller bara CTP-företag

Quick fixes ska – enligt förslaget – bara gälla företag som blivit certifierade som CTP-företag. I korthet innebär det att företaget måste sköta sina skattebetalningar, ha interna kontroller och vara solvent. Skattemyndigheten i företagets hemland ska pröva förutsättningarna och fatta beslut om certifieringen. Företag som inte får status av CTP-företag får leva med problemen att eventuellt behöva registrera sig för moms i andra länder.

Behöver momssystemet quick-fixes?

Ja, det är välkommet med förenklingar! EU:s momssystem för varuhandel mellan företag är idag alltför komplicerat för att kallas företagarvänligt. De flesta företag vill göra allt ”by the book” men momsreglerna gör det både dyrt och administrativt krångligt att göra rätt.

Det kommer dock inte lösa alla problem med kedjetransaktioner. Om den tredje parten – C i vårt exempel – anordnar transporten så ger förslaget inte någon förenkling. B kommer förmodligen behöva registrera sig till moms i annat land än sitt eget.

Tholin & Larsson önskar att förenklingen skulle kunna användas oavsett vilket av företagen i en trepartshandel som anordnat transporten. Vi önskar också att alla former av kedjetransaktioner med fler än tre parter hade omfattats.

Vad man får med på ”köpet”

I många sammanhang får man ”ta det goda med det onda”. Huvuddelen av reformförslaget innebär en stor förändring jämfört med dagens regler. Det kommer sannolikt inte bli några quick-fixes om inte huvuddelen av reformförslaget först klubbas igenom.

I korthet är kärnan i reformförslaget – det slutliga momssystemet – att man vill införa en destinationsprincip för varuhandel mellan företag. Försäljning av varor till andra företag ska som huvudregel debiteras med köparlandets moms. Omvänd betalningsskyldighet föreslås bli kvar vid försäljningar till CTP-företag. Det återstår dock många detaljer.

Innan detaljerna presenters kommer det vara svårt att utan reservation säga ja till quick fixes eftersom man samtidigt säger ja till huvuddelen av reformen.

Kommissionen har som mål presentera ett konkret förslag till det slutgiltiga momssystemet under 2018.

* Med äkta trepartshandel menar vi en varutransaktion som involverar tre olika företag (A, B och C). A, B och C ska vara registrerade till moms i olika EU-länder. Varan ska skickas direkt från det första företaget/landet (A) till det sista företaget/landet (C) i kedjan. Läs om trepartshandel här.

Vill du lära dig mer?

Vår kurs Moms vid internationell handel är till för dig som vill få en ordentligt genomgång av de komplicerade reglerna kring internationell handel med varor och tjänster. Efter kursen kommer du ha lärt dig hur du avgör om svensk moms ska tas ut på olika försäljningar – och mycket mer.  Läs mer om kursen här


Många nyheter på Stora Momsdagen 2018

 


Läs mer och anmäl dig här
 – bara ett fåtal platser kvar nu!