Avtal 2016 - En ovanligt stor avtalsrörelse

Det finns cirka 685 kollektivavtal om löner och anställningsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Närmare 500 av dem löper ut under år 2016. Till det kommer cirka 150 tillsvidareavtal som kan sägas upp under året. De avtal som löper ut senare kommer också att påverkas av vad arbetsmarknadens parter enas om under år 2016 genom att en norm för ökningen av arbetskraftskostnaden sätts.

     

den 4 april 2016

Cirka 3 miljoner anställda omfattas av de avtal som löper ut under år 2016. Uppsägningsbara tillsvidareavtal omfattar cirka 300 000 anställda.

Till det ska också läggas anställda vars arbetsgivare har så kallade hängavtal direkt med en facklig organisation.

Det innebär att praktiskt taget alla anställda med kollektivavtal berörs av förhandlingarna under avtalsrörelsen 2016.

Den 31 mars löper avtal ut för anställda inom industri, handel, byggbransch och transportanställda.

Särskilt viktiga är förhandlingarna om de avtal vars parter ingår i industriavtalet och där avtalen löper ut den 31 mars.

Det finns en bred enighet om att det är facket och arbetsgivarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn, alltså exportindustrin, som ska sätta märket för löneökningarna.

De ekonomiska förhållandena inom exportindustrin skiljer sig jämfört med övriga sektorer på arbetsmarknaden. I offentlig sektor som stat och kommun/landsting bestämmer skattenivån utrymmet för de anställdas löneökningar. I exportindustrin däremot, bestäms löneökningsutrymmet utifrån lönsamheten i industrin. Därför kan inte heller kostnaden för lönerna, under någon längre period, vara högre än i våra viktigaste konkurrentländer. Det kallas ofta ”i takt med Europa” eftersom våra viktigaste konkurrentländer finns just i Europa. (If Metall)

Med märket menas den löneökning som fungerar som riktmärke för avtalsförhandlingarna i samtliga sektorer på svensk arbetsmarknad.

Redan den 29 februari gick den Opartiska ordföranden OpO in i industrins förhandlingar och under påskhelgen inledde OpO slutförhandlingar mellan fack och arbetsgivare för att försöka leda industriavtalets alla parter på arbetsgivare- och facksidan fram till ett nytt avtal. De gamla avtalen löper ut den 31 mars.

Industriavtalet, som undertecknades den 21 juni 2011, förstärker och breddar parternas gemensamma arbete för att utveckla svensk industri. Det förstärker också industrins lönenormerande roll genom tydligare syfte och inriktning och delvis nya regler för förhandlingarna.

Avtalet har undertecknats av medlemmarna i Industrirådet (tidigare Industrikommittén) som består av ledande företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. Industrirådets uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet.

Avtalet reglerar bland annat hur förhandlingarna om kollektivavtalen mellan de olika parterna som har undertecknat avtalet ska gå till.
Förhandlingarna förbereds genom att parterna tar fram förhandlingsmål och krav. Därefter utväxlas bud och krav. Om inte ett nytt avtal har träffats när en månad återstår av avtalstiden följer en period då OpO, ”opartiska ordförande”, som parterna själva har utsett, leder förhandlingarna.

De parter som tecknat industriavtalet (åtta arbetsgivarorganisationer och fem fackliga organisationer) tecknar tillsammans 57 avtal som omfattar cirka 500 000 anställda. I Industriavtalet ingår också ett antal branschorganisationer som inte tecknar kollektivavtal.

Arbetsgivarorganisationer: Grafiska Företagens Förbund, IKEM – Innovations- och kemiarbetsgivarna, Industriarbetsgivarna, Livsmedelsföretagen, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Teknikföretagen, TEKO Sveriges Textil och Modeföretag och Trä- och Möbelföretagen.

Arbetstagarorganisationer: GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, Unionen.

Det är Industrins parter som har utsett sex nya opartiska ordföranden (OpO). Deras uppgift är att biträda avtalsparterna i kollektivavtalsförhandlingarna.

De opartiska ordförandena har också som uttalad uppgift att bidra till en ökad samordning av förhandlingarna.

Sex personer har utsetts till opartiska ordföranden. Anders Lindström är ordförande i OpO-gruppen.

*Jan-Peter Duker (tidigare vice vd på Svenskt Näringsliv)
*Eva-Helena Kling (tidigare chefsjurist på SIF)
*Anders Lindström (tidigare generaldirektör på Medlingsinstitutet)
*Christina Nygårdh (tidigare på förhandlingschef Sveriges Ingenjörer)
*Erland Olauson (tidigare LO:s förste vice ordförande och avtalssekreterare)
*Karl Olof Stenqvist (tidigare förhandlingschef på Teknikföretagen)


Källa: http://www.mi.se/avtal-2016-en-stor-avtalsrorelse/