3:12-utredningen – så här tyckte remissinstanserna

Remisstiden för den s k 3:12-utredningen har gått ut och finansdepartementet har fått in ett stort antal svar från olika remissinstanser – några av de mer intressanta är Skatteverket och Svenskt Näringsliv. Organisationerna representerar vitt skilda intressen – vilket också återspeglas i deras respektive svar!

     

den 28 februari 2017

I november 2016 presenterade den s.k. 3:12-utredningen sitt förslag på förändrade regler för ägare i fåmansföretag. Förslaget innebär kraftiga försämringar för de allra flesta fåmansföretagarna om det genomförs.

Försämringarna avser framförallt, de idag relativt förmånliga, löneunderlagsreglerna, där delägaren enligt förslaget ska vara tvungen att ta ut en högre egen lön för att få räkna ett betydligt sämre lönebaserat utrymme. Vi har behandlat detta förslag ingående i vårt Servicepaket Skatt.

Svenskt Näringsliv starkt kritiska

Svenskt Näringsliv är övervägande kritiskt och avstyrker i allt väsentligt förslaget. Man anser att en skärpt beskattning för fåmansföretagare leder till minskat nyföretagande, färre investeringar och lägre sysselsättning (denna syn på de föreslagna reglerna delas för övrigt av Arbetsförmedlingen som i sitt remissvar påpekar att fåmansföretagen är mycket viktiga för sysselsättningen i Sverige och att utredningen saknar en analys över hur många arbetstillfällen som kan försvinna i och med förslaget).

Svenskt Näringsliv menar vidare att det kan ifrågasättas om de föreslagna reglerna verkligen leder till ökade skatteintäkter i den omfattning som utredningen beräknar. Man konstaterar att utredningen inte analyserat de föreslagna reglernas effekt på till exempel arbetsutbud och utdelningarnas storlek. Denna syn delas också av Konjunkturinstitutet. Svenskt Näringsliv pekar på att skatteintäkterna från fåmansföretagare historiskt sett har ökat när man gjort förändringar till förmån för fåmansföretagarna.

Enstaka detaljförslag är man dock positiv till. Det handlar om utredningens lösning på generationsskiftesproblematiken, individualisering av lönekravet samt slopandet av både fyraprocentskravet och den särskilda dotterföretagsdefinitionen.

Skatteverket positiva – och föreslår ytterligare skärpningar

Skatteverket har en mer regelteoretisk hållning i sitt svar och tillstyrker merparten av utredningsförslagen. Några delar i förslaget avstyrker man dock. Det handlar om förslaget att delägarens löneuttagskrav ska baseras på delägarens löneunderlag (och inte hela företagets löneunderlag), en särskild regel för generationsskiften samt förslaget att slopa den särskilda dotterföretagsdefinitionen avseende handelsbolag.

När det gäller förslaget att slopa fyraprocentskravet säger Skatteverket att det, om det ska genomföras, även bör innehålla vissa begränsningar.

Utöver utredningens förslag föreslår Skatteverket några ganska uppseendeväckande skärpningar:

  • ”Evig karens” vilket innebär att ett fåmansbolag inte ska kunna läggas i s.k. träda i fem år. Detta menar man också löser generationsskiftesproblematiken.
  • Att sparade gränsbelopp inte ska uppräknas överhuvudtaget.
  • Att delägarens lön inte ska ingå i löneunderlaget.

Vad händer nu?

Efter att remisstiden har gått ut kommer nu förslaget att bearbetas på finansdepartementet. Ett scenario är att en lagrådsremiss kommer någon gång senare i vår och att sedan det slutliga förslaget tas med i budgetpropositionen i höst.